Luftvärnet mot Gripen-mål

Jas 39 Gripen-plan av fyra olika nationaliteter är i luften över kustbandet i Blekinge under den pågående övningen Lion Effort. Robot 97-kompaniet från Luftvärnsregementet Lv 6 i Halmstad är beredda att försvara Karlskrona med omnejd mot attacker från luften.

Med hjälp av underrättelseenhet 23 (UndE 23), luftvärnets markbaserade radarstation, övervakas luftrummet. Foto: Charlotte Pettersson/Försvarsmakten
– Att få specialisera mig på robotsystemet och samtidigt leda andra soldater lockade mig till specialistofficersyrket, säger Simon Bjurgard.
– Att få specialisera mig på robotsystemet och samtidigt leda andra soldater lockade mig till specialistofficersyrket, säger Simon Bjurgard. Foto: Charlotte Pettersson/Försvarsmakten
Stridsledningsenheten – stridsledarens och skyttens arbetsplats på eldenhet 97.
Stridsledningsenheten – stridsledarens och skyttens arbetsplats på eldenhet 97. Foto: Charlotte Pettersson/Försvarsmakten
Sydafrikanskt besök vid luftvärnsförbandet under Lion Effort.
Sydafrikanskt besök vid luftvärnsförbandet under Lion Effort. Foto: Charlotte Pettersson/Försvarsmakten
– Att få specialisera mig på robotsystemet och samtidigt leda andra soldater lockade mig till specialistofficersyrket, säger Simon Bjurgard. Foto: Charlotte Pettersson/Försvarsmakten
Stridsledningsenheten – stridsledarens och skyttens arbetsplats på eldenhet 97. Foto: Charlotte Pettersson/Försvarsmakten
Sydafrikanskt besök vid luftvärnsförbandet under Lion Effort. Foto: Charlotte Pettersson/Försvarsmakten

– Det här är den bästa träningen man kan få, försäkrar Simon Bjurgard, stridsledare på eldenhet 97 och specialistofficer. Nu möter vi en riktigt kvalificerad motståndare – ett snabbt flygplan och välövade piloter från Sverige, Tjeckien, Ungern och Sydafrika.

Den 61:a luftvärnsbataljonen, där robot 97-kompaniet ingår, deltar med ett fyrtiotal soldater och yrkesofficerare för att ge flygövningsmomenten lite puls, men framförallt för att träna robotsystemets olika operatörer att bedriva strid mot luftmål.
– Jag är hyfsat varm i kläderna som skytt nu, men fullärd blir man aldrig, säger Christoffer Johansson, soldat sedan hösten 2010. Utmaningen är att ha systemförståelse – att manövrera den tekniska utrustningen och samtidigt förutse vad som händer när jag trycker på knappen och avfyrar roboten.
– En av utmaningarna för mig som stridsledare är att träna upp förmågan att fatta snabba beslut i trängda lägen, tillägger kollegan Simon Bjurgard.

Lagarbete som ger resultat

Hotet från luften upptäcks med hjälp av luftvärnets eller flygvapnets radaranläggningar och identifieras innan order ges till eldenheten att bekämpa det. Eldenhet 97 består av en stridsledningsenhet, belysningsradar och två lavetter med tre robotar vardera. Order om bekämpning verkställs genom ett nära samarbete mellan stridsledare och skytt. Skytten följer målet med eldenhetens belysningsradar tills stridsledaren ger order om eldöppnande och roboten avfyras. Tät och tydlig kommunikation krävs för ett framgångsrikt resultat – ett nedkämpat mål.
– Det här är verkligen ett tvåmannajobb där det gäller att vara samspelt och dela med sig av information till varandra, betonar Christoffer. Stridsledaren har den taktiska överblicken medan skytten hela tiden följer det specifika målet.

Utvärdering för att bli bättre

Efter varje övningsdag är det viktigt med feed-back, både internt inom luftvärnsförbandet och till piloterna. Luftvärnsförbandets personal berättar hur de har uppfattat piloternas agerande och sitt eget motagerande.
– De svenska piloterna är väldigt duktiga, men vi har också hunnit se att de andra nationerna är riktigt vassa, konstaterar Simon.