Krigsförbandsövningen (KFÖ) gick av stapeln under veckan, men kulminerade med en mix av skarpskjutning, stabsövning, sjukvårdstjänst och naturligtvis förplägnadstjänst eller matlagning som man kallar det på civilt språk. Övningen som är en funktionsövning innebar för de flesta deltagarna att man tränade i sin specifika befattning, och därmed får en mer kvalitativ övning.
– Det är otroligt viktigt med hög kvalitet i övningarna för Hemvärnets personal. Deras kontrakt kräver att de är med på en KFÖ per år och då skall vi hinna med allt från kompletteringsutbildning och grundutbildning på ny materiel, säger Ove Tirud, chef för Skånska gruppen – den enhet som samordnar utbildning och träning för skånska hemvärnsförband.
Hundförarna övade med skarp ammunition i en kort patrullslinga där hundföraren eller hunden upptäcker målet, hunden platsas för att spara dess hörsel, hundföraren övergår till att bekämpa upptäckta mål med sin pistol. I övningen skulle hundföraren skjuta nio skott mot tre olika mål. För godkänt resultat skulle alla målen ha minst två träff i verkansområdet och hunden skulle stanna kvar på den plats som hundföraren gett kommando om. För att få en uppfattning om färdigheterna hos hundförarna fick även Försvarsutskottet prova att genomföra övningen, dock utan hundkravet. De fick hjälp med att ladda och göra patron ur av instruktören Stefan Ferarri.
Skarpskyttarna övades i avståndsbedömning, att göra skisser över terrängen och målen och naturligtvis i att skjuta. Här var träffkraven högre. Ett skott per mål och alla mål träffade. För att mäta kraven användes mål som faller av sig själv när de blir träffade. Kraven på förberedelser är mycket höga när du bara har en chans för att lyckas. Dessutom anpassas vapnet för att passa just den skytten, så att låna varandras vapen är inget alternativ.
– Förberedelserna är A och O, både att man anpassat vapnet och att man gör rätt inställningar innan man skjuter, konstaterar Allan Widman när han provskjutit ett av prickskyttegevären.
För kulspruteskyttarna gällde det att skjuta mot mål på okända avstånd plus att byta mellan olika eldställningar (skjutplatser). Ett tungt jobb om man betänker att kulsprutan väger cirka tolv kilo utan ammunitionen. Även här passade båda Allan Widman och Clas-Göran Carlsson på att prova soldaternas verklighet. Båda fick betyget godkänt. Clas-Göran Carlsson blev tillräckligt intresserad för att skriva på ett interimskontrakt med regementschefen, överste Jan Pålsson. Ett kontrakt tillverkades i all hast och undertecknandet dokumenterades till oppositionspartiets Allan Widmans stora glädje. Det hela med en blandning av skämt och allvar. Budskapet att det är otroligt viktigt att vi får till bra avtal såväl för Hemvärnspersonalen som för de soldater som skall tjänstgöra på deltid i Försvarsmakten gick fram.
Innan det bjöds det på fältmässig utspisning vid förplägnadsgruppernas övningsplats, besöktes utbildningen för sjukvårdare inom hemvärnsförbandet. En livlig och tung diskussion om materiel för sjukvårdstjänsten inleddes. Sjukvårdarna konstaterar att det behövs ny och mer sjukvårdsmateriel. ”Det är en förtroendefråga” säger en av övningsdeltagarna. Clas-Göran Carlsson höll med och frågade helt sonika övningsledare och regementschefen varför man inte har den materiel som efterfrågas.
– Anskaffningen av materiel till hemvärnet pågår kontinuerligt och det gäller även sjukvårdsmateriel, säger överste Jan Pålsson.
Försvarsutskottets medlemmar lät sig inte nöjas med det svaret och diskussionen fick fortsätta under lunchen för att inte inkräkta för mycket på sjukvårdarnas övningstid. För att även kontrollera statusen på den mat soldaterna erhåller under övning och träning fortsatte besöket till förplägnadsgrupperna, för dagen bjöds Pilaffris med svartgryta.
– Vi har alltid skarp tjänst. Minsta slarv med hygien får omedelbara konsekvenser. Dessutom får vi direkt feedback på kvaliteten av vårt arbete när soldaterna kommer för att äta, säger Ola Stridsberg, förplägnadsinstruktör och medlem av militära kocklandslaget – ”Team Culinar”.