Nu är befattningsutbildningen av hälso- och sjukvårdspersonal som skall åka på insats i Afghanistan med FS22 i slutskedet. Den genomförs vid Försvarsmedicincentrum (FömedC) i Göteborg och under tre veckor har de ca 50 eleverna fått såväl teoretiska som praktiska övningar. Den sista veckan genomförs olika funktionsövningar vid exempelvis masskadeplatser.
FömedC använder alltid skademarkörer vid övningar men nytt denna gång är att till del använda amputerade skademarkörer från England. Det är en arm- och två benamputerade personer. De har även med sig en sminkös för att göra skadorna riktigt realistiska. Dessa personer arbetar heltid med att vara skademarkörer.
– Det var när några läkare och sköterskor från FömedC gjorde ett studiebesök på vår motsvarighet i England som vi förevisades övningar med dessa skademarkörer, berättar Cecilia Gustafsson som är kurschef. Vi beslöt då att pröva och se hur det verkade i vår utbildning.
Övningar planeras noga innan och alla följs upp och utvärderas efteråt. Instruktörer följer varje moment i övningarna och handleder både skademarkörer och elever hur statusen på patienten fortskrider under hela förloppet, hjärtfrekvens, andning med mera. Sedan skall läkaren och sjuksköterskan fatta rätt beslut i omhändertagandet av patienten i en stressig miljö under stor press.
– Över lag tycker de övade att det varit bra övningar. Det är personer som är vana vid att arbeta med traumafall. Men det är klart att det ger en extra dimension med amputerade skademarkörer och det blir mycket mer verkligt att sätta en tornique (avsnörande förband) på en skadad person då benet eller armen är borta, fortsätter Cecilia.
Instruktörer och lärare kommer från flera olika avdelningar vid FömedC, från andra förband och från FRO (frivilliga radioorganisationen) i Elfsborgsgruppen. Dessa tillsammans med civila lärare från universitetssjukhus i landet och medicinalpersonal som nyligen varit i Afghanistan utbildar personalen som skall lösa av sina kollegor i FS21.
Under första veckan undervisades den legitimerade personalen i BATLS (Battlefield Advanced Trauma Life Support). Motsvarande civila sjukvårdens ATLS men Försvarsmakten har lagt till B för det krigstillstånd vi övar inför. De övriga två veckorna var övrig personal ingående i sjukvårdsenheterna med. Några av de övriga ämnen som studerades var stressreaktioner, preventivmedicin och miljöskydd, A-HLR, NBC, folkrätt samt daglig sjukvård. Pass med avancerad medicinsk simulering har också genomförts.
– Det är många kategorier av olika hälso- och sjukvårdspersonal. Här ser vi bland annat läkare, sjuksköterskor, gruppchefer, förare och närskyddssoldater. De placeras sedan vid ambulans, förbandsplats (vårdcentral) eller i operationsteam, avslutar Cecilia.