Läget stabilt men oförutsägbart i Kosovo

I början av april tog det 23:e svenska styrkebidraget över ledningen för den svenska insatsen i Kosovo. Svenska enheter jobbar dagligen med att möta människor och utmaningar som präglas av samhällets och politikernas problem och viljor. Här är en rapport om utvecklingen i landet de senaste månaderna.

Ruiner blandas med nybyggen i centrala Pristina, Kosovo. Foto: Joakim Sunnhed/Försvarsmakten
Familjens får vaktas utanför Kosovo Polje.
Familjens får vaktas utanför Kosovo Polje. Foto: Joakim Sunnhed/Försvarsmakten
Sophantering på landsbygden.
Sophantering på landsbygden. Foto: Joakim Sunnhed/Försvarsmakten
Pristina andas ny- och återuppbyggnad.
Pristina andas ny- och återuppbyggnad. Foto: Joakim Sunnhed/Försvarsmakten
Familjens får vaktas utanför Kosovo Polje. Foto: Joakim Sunnhed/Försvarsmakten
Sophantering på landsbygden. Foto: Joakim Sunnhed/Försvarsmakten
Pristina andas ny- och återuppbyggnad. Foto: Joakim Sunnhed/Försvarsmakten

Det 23:e svenska styrkebidraget ingår i Kosovo Forces (KFOR). Det finns även andra internationella enheter som jobbar för uppbyggnaden i Kosovo. En är European Union Rule of Law Mission (EULEX), som möts av blandade känslor. Eftersom de jobbar med att bl.a. arrestera gamla krigsförbrytare så ser man inte alltid positivit på dem, då de gamla krigsförbrytarna ofta ses som frihetshjältar. EULEX verkar bl.a. för att förbättra och stärka domstolarna. En av platserna man verkar i är Mitrovica i norra Kosovo. Mitrovica är ett viktigt område för Kosovo som nation. Staden är dominerad av kosovoserber och ligger nära gränsen till Serbien. I Mitrovica verkar fortfarande reguljära skytteförband från KFOR, men det är i första hand EULEX som ansvarar för situationen. Därefter kommer Kosovo Police (KP), innan de militära förbanden opererar och då som regel tillsammans med de två tidigare nämnda.

Vanligt med demonstrationer

Några mil söderut ligger huvudstaden Pristina, där några av de svenska soldaterna arbetar. Det som kan upplevas som stökigt kan vara schismer vid idrottsevenemang, såsom vid en basketmatch för några veckor sedan när ett kosovoalbanskt lag mötte ett kosovoserbiskt, eller vid någon av alla de demonstrationer som genomförs. Samtidigt måste man vara medveten om att kulturen är en annan, bara för att det ska ske en demonstration betyder det inte att någonting aggressivt är på gång. Demonstrationer är vanliga och oftast går det lugnt till.

Europas yngsta president

På den politiska nivån sker kontinuerligt samtal med Serbien. Dessa förs i Bryssel, uppmuntrade och under översyn av det internationella samfundet. Sedan två månader tillbaka har Kosovo fått en ny president, Atifete Jahjaga, 36-årig kvinna, före detta polischef. Nu är hon Kosovos fjärde president och Europas yngsta. Jahjaga är inte bunden till något politiskt parti, vilket underlättade att hon kunde väljas till president i kölvattnet av en omtumlande politisk höst och vinter. Den före detta presidenten Fatmir Sejdiu avgick den 27 september 2010, en koalitionsregering bildades som sedan kollapsade den 18 oktober. Nyval skedde i början av december, då Hashim Thaçi utropade sig som segrare, men valfusk och svårighet att bilda majoritetsregering ledde till omval. Den 22 februari utropades Behgjet Pacolli till president och tidigare nämnda Thaçi till premiärminister. Valet ogiltigförklades återigen med hänvisning till valfusk och det är alltså efter denna tur som Jahjaga nu tillträtt presidentposten.

Första folkräkningen sedan 1981

Man försöker nu åter få kontroll över hur många invånare landet har, då stora flyktingströmmar under 90-talet möblerat om invånarantalen i länderna på Balkan. Därför har man genomfört en folkräkning som gått under namnet CENSUS. Den 30 juni ska resultatet presenteras, men det finns en del osäkerhetsfaktorer, då del av befolkningen inte deltagit i undersökningen. I övrigt har folkräkningen flutit på utan incidenter, vi får snart se om landet bebos av de cirka 2 miljoner man tidigare antagit. Senaste folkräkningen skedde 1991 och bojkottades även då av delar av befolkningen, så de siffror man förlitat sig på kommer från 1981. Folkräkningen är dock ännu inte påbörjad i norr. En folkräkning som förutom antalet invånare även ska klarlägga sysselsättning, etnicitet och ägandeförhållanden, ett omfattande jobb som tar tid. Framåt sommaren väntas dessutom många återvända till landet från exil, det kan vara uppåt 250 000 människor.

Närmare EU – en fråga om ekonomi och säkerhet

Att närma sig EU är en kärnfråga för många politiker i Kosovo. För att detta ska ske krävs bland annat kontroll över ekonomin. Bland annat var kraftiga lönehöjningar utlovade till statsanställda. Kritik riktades mot detta och man menade att en sådan löneförhöjning skulle köra landets ekonomi i botten. Hittills har vissa högre löner betalats ut, för endast en månad. För Kosovos närmande mot EU och urfasning av KFOR:s trupper krävs även att Kosovo Security Forces (KSF) kan nå en viss färdighetsnivå och inta en viss beredskap. KSF leds av Agim Çeku, före detta chefen för Kosovos befrielsearmé (UCK). KSF ska fungera som en samhällsskydds- och beredskapsstyrka vid en samhällskris, då man ska kunna bistå med till exempel räddnings- och röjningsarbeten.

Sammanfattningsvis kan man säga att läget är stabilt, men oförutsägbart.