I projektet med namnet ”Skyddsvakten bevakar” får rekryterna skyddsvaktutbildning. De får bland annat lära sig vilka lagar och bestämmelser som styr skyddsvaktens agerande och också hur dessa tillämpas. De har haft lektioner i närstrid och om hur man använder batong. Om någon skadas ska de också känna till och kunna handla för att ge första hjälpen och kunna rädda liv. Att kunna hantera sitt vapen på ett säkert sätt under pressade situationer ingår också i projektet. Rekryternas skjutförmåga har tränats i och med att de har fått göra Kompetensprov för automatkarbin. Projektet avslutas med ett skyddsvaktsprov som är indelat i en teoretisk del och en praktisk.
Kompetensprov för automatkarbin
Kompetensprovet är något alla som använder vapen i skarp tjänst ska göra, en gång per år. Provet består av en teoretisk del och av tre skjutövningar. När man utför skjutövningarna har man förbandets stridsutrustning på sig. Skjutövningarna består av tre delar, två övningar med 100 meter till måltavlan, i liggande och i knästående ställning och en övning med 20 meter till måltavlan där man också behöver göra omladdning och växla mål, i stående ställning. Skjutningarna ska göras på tid och för att bli godkänd måste man också få alla sina träffar inom en viss träffyta som mäts i millimeter. Storleken på träffytan varierar beroende på skjutställningen.
– Det är ett ganska bra prov, och hittills är jag nöjd med resultatet. Vi hann inte alltid komma så här långt under den tidigare soldatutbildningen men nu, under den grundläggande militära utbildningen, GMU, har vi prioriterat att skjuta, säger Johan Eriksson, ställföreträdande plutonchef för fjärde plutonen.
– Vi spar också mycket tid när vi skjuter på de akustiska skjutbanorna som den här. Direkt efter skotten kan man se resultatet på en liten monitor till skillnad från när man måste gå fram till måltavlan, mäta träffarna och tejpa över skotthålen.
– Kompetensprovet var lite knepigt men till slut så satt det, säger Maria Virgin Björkman, 23 år och från Stockholm.
– Momentet med målväxlingen på 20 meter var roligast, det var mest ”action” i det.
Skyddsvaktsprov
Utgångsläget i den praktiska delen är att soldaten och dennes stridsparskamrat är skyddsvakter och står som inpasseringsposter vid infarten till ett skyddsobjekt där tillträdesförbud och fotoförbud råder. Soldaten står på skjutbanan med sitt befäl strax bakom. Befälet målar upp ett händelseförlopp som den prövade soldaten ska agera efter.
Martin Wiklund och Marcus Svensson, båda 19 år från Stockholm och Norrköping tyckte att det gick bra med provet.
– Det var roligt och kul att få visa praktiskt det vi lärt oss och få skrika ut. Det är ju prov på en seriös grej som man måste leva sig in i och man får föreställa sig det som händer, säger Marcus. Det blir inte så fyrkantigt.
– Vi har tränat mycket och vi får tillämpa alla delar från teorin så det känns bra. Befälen lever sig verkligen in i händelseförloppet vilket är jättebra, säger Martin.
Martin och Marcus är nöjda så här långt och trivs i sin pluton.
– Vi har blivit en stor grupp där alla pratar med alla och alla är snälla mot alla, säger Marcus.
– Det känns nästan lite tråkigt att vi snart ska delas upp och skickas åt olika håll men man lämnar när vi befinner sig på topp, säger Martin.
Första hjälpen
Rekryterna har fått lära sig att kunna ge första hjälpen på sina kamrater. De har fått se en instruktionsfilm om hjärt- lungräddning, HLR och också fått träna på en docka.
– Det är en förenklad version för att alla ska kunna klara av det, säger Daniel Tollow, instruktör på fjärde pluton.
– Vi har en också folder som heter "Agera för att rädda liv" som rekryterna kan ha som stöd för att göra på rätt sätt, säger Daniel. Foldern beskriver hur man ger första hjälpen på en skadad person.