Riksdagsledamöter mötte afghanska arméföreträdare

Försvarsutskottets ordförande Håkan Juholt (s) tillsammans med general Farouk chef för 3e brigaden i 209:e kåren i den afghanska armén.

Foto: Maria Pålsson/Försvarsmakten

– Vi är en ung organisation. Den afghanska nationella armén (ANA) grundades för sju år sedan så vi kan inte agera som en gammal organisation. Det går framåt men vi behöver fortfarande hjälp. Det sa general Farouk, brigadchef för ANA:s tredje brigad i norra Afghanistan när han träffade ledamöter ur den svenska riksdagen på besök i det svensk-finska ansvarsområdet i början av veckan.

– Viljan och moralen finns men vi behöver utrustning och träning. Och när kvaliteten ökat kommer det internationella samfundet inte behöva bära lika tungt ansvar i Afghanistan, fortsatte generalen.
Den tredje brigaden har bara varit operativ i knappt ett år.
-Vi hade inte kunnat åstadkomma våra framgångar utan stödet från PRT MeS (Provincial Reconstruction Team Mazar-e-Sharif). Vi jobbar sida vid sida i våra operationer.

General Farouk menar att det är svårt att säga när de afghanska säkerhetsstyrkorna med armén och polisen kan ta över ansvaret för säkerheten i landet helt och hållet. Processen att rekrytera och utbilda personal är mödosam. Och inom respektive organisation har man kommit olika långt med utbildning och utveckling. Dessutom förändras situationen löpande vad gäller den afghanska arméns förmågor men också vad gäller säkerhetsläget.

Stöd till afghanerna

– Det blir mycket tydligt när man möter general Farouk att vi är här som stöd för de afghanska säkerhetsstyrkorna och att det inte är vi utan afghanerna som löser uppgiften själva, men med vårt stöd. Det sa Håkan Juholt (s), ordförande i försvarsutskottet efter besöket.

– Jag tror inte att alla hemma i Sverige har den bilden. Eller hur de afghanska säkerhetsstyrkorna själva betonar behovet av stöd när de bygger upp sin förmåga, fortsatte Håkan Juholt.

Cecilia Widegren (m) är viceordförande i försvarsutskottet.
– För mig var det slående att se hur alla här jobbar handgripligen med internationellt samarbete. Som politiker debatterar vi ofta om stora projekt och övergripande frågor. Men här har jag fått se politiska beslut i praktiken när svensk personal jobbar nära personal från många andra länder. Det är nog mer handgripligt samarbete både med afghanerna och med andra internationella styrkor än jag trodde. Det märktes särskilt när jag såg det respektfulla samspelet mellan general Farouk och hans svenska motparter och hans tyska mentor.

Civilt och militärt

Under tre dagar besöktes PRT MES av ledamöter ur riksdagens alla politiska partier.

– Vi har tillsammans med representanterna för den civila representationen på PRT:t försökt att förmedla en så tydlig bild av hur den svenska insatsen i Afghanistan ser ut när vi här på plats skall implementera utvecklingsprogram och genomföra säkerhetsskapande insatser som våra politiker beslutat om, sa förbandschefen överste Michael Nilsson. 
– Det är viktigt att visa hur allting hänger ihop. Hur säkerhetsarbetet är en förutsättning för att utvecklingsarbetet ska kunna komma till stånd och nå befolkningen på bästa sätt. Och hur ekonomisk och politisk utveckling på sikt är det som kommer att skapa varaktig säkerhet i Afghanistan, fortsatte han.

– Naturligtvis är det komplext när vi är så många myndigheter som skall samarbeta. Dessutom är ju allas ambition att på bästa sätt samarbeta med våra afghanska motparter för att bidra till att höja deras förmåga att själva hantera säkerhet och samhällsutvecklingen. Därför för vi många och intensiva diskussioner med våra civila politiska och utvecklingsrådigvare för att nå bästa effekt på våra insatser.

Nästa steg

Under besöket har presentationerna fokuserat på att beskriva och tydliggöra innebörden av övergången till afghanskt ansvar för säkerheten, civil ledning av de samlade svenska insatserna i Afghanistan samt vad samarbete och mentorskap betyder i praktiken.

– Det är inte heller självklart hur begreppen stridande och stödjande skall tolkas då ett stödjande arbete kan innehålla betydande strider, säger överste Michael Nilsson.

Bodil Ceballos (mp) är ledamot i utrikesskottet och ingår i den grupp som tittar på hur den svenska insatsen i Afghanistan skall utvecklas.
– Jag har fått många intryck och en tydligare bild av hur det fungerar på plats. Det är viktigt när vi börjar titta på hur vi ska kunna öka den civila insatsen och dra ner den militära.

Förutom att träffa företrädare för den afghanska armén så besökte riksdagsledamöterna också ett antal Sida-finansierade projekt i området och fick träffa folkvalda från provinsrådet. 

– Det har varit intensivt och jag tycker att vi har fått en bra grund som vi kan stödja oss på när vi fattar beslut i framtiden. Därför är det bra att en ledamot från varje parti deltagit i resan. Då får alla partier, stora som små, information på ett jämlikt sätt. Det är viktigt att alla får en gemensam lägesbild, avslutade delegationsledaren Håkan Juholt.

Besöket lämnade Afghanistan vid lunch på onsdagen lokal tid.

 

Hemmagjorda bomber är ett ständigt närvarande hot i Afghanistan. Specialutbildad personal förevisade exempel samt hur röjning går till.

Hemmagjorda bomber är ett ständigt närvarande hot i Afghanistan. Specialutbildad personal förevisade exempel samt hur röjning går till.

Foto: Maria Pålsson/Försvarsmakten

Besök hos byrådet i Qala-e-Qol Mohammads. Rådet får stöd av Sida genom National Solidarity Programme.

Besök hos byrådet i Qala-e-Qol Mohammads. Rådet får stöd av Sida genom National Solidarity Programme.

Foto: Malin Adolfsson/Försvarsmakten

Besök vid patrullbasen i Ali Zayi i området väster om Mazar-e-Sharif.

Besök vid patrullbasen i Ali Zayi i området väster om Mazar-e-Sharif.

Foto: Malin Adolfsson/Försvarsmakten

Relaterat innehåll

Relaterat innehåll