Kylig experthjälp gav resultat

I slutet av november bildades en stor ispropp i Lule älv mellan de två kraftstationerna i Boden och Vittjärv. Vattenfall har sedan problemet uppstod kontaktat Försvarsmaktens vinterenhet vid Norrbottens regemente för att få hjälp att lösa problemet.

Kapten Ulf Johansson och löjnant Mikael Stenqvist genomför isrekognosering mitt på Luleå älv. Foto: Mats Carlsson/Försvarsmakten
Borrning med iskärneborr.
Borrning med iskärneborr. Foto: Mats Carlsson/Försvarsmakten
Erik Hansson visar upp ett isprov från iskärneborren.
Erik Hansson visar upp ett isprov från iskärneborren. Foto: Mats Carlsson/Försvarsmakten
Borrning med iskärneborr. Foto: Mats Carlsson/Försvarsmakten
Erik Hansson visar upp ett isprov från iskärneborren. Foto: Mats Carlsson/Försvarsmakten

En ispropp kan bildas när vattenkraften körs för fullt och det inte hunnit bildas ett ordentligt istäcke. Finns det bara en tunnare isskorpa, bryts flak bort, driver nedströms och kilar in sig under isen. Isen byggs alltså på neråt och bildar en propp som dämmer upp vattnet. Den ispropp som bildats i Boden är 35.000 kubikmeter, 100 meter bred, 75 meter lång och cirka fem meter tjock. Isproppen medförde att istäcket lyftes och byggnader längs älven kom snabbt i riskzonen. Dessutom kunde inte kraftstationerna leverera maximal effekt.
Vattenfall kontaktade Försvarsmakten och olika alternativ diskuterades med tidigare erfarenheter som grund. Vid Försvarsmaktens vinterenhet på I 19 finns kompetens inom is, snö och strömmande vattendrag men även erfarenhet att spränga is.

Strax före julhelgen hade det klarlagts att en sprängning av isproppen inte var aktuell med hänsyn till närliggande bebyggelse och broar över älven.
– Ismassorna måste kunna följa med strömmen efter genomförd sprängning, i annat fall kan läget förvärras, berättar Erik Hansson, projektledare för fältarbeten vid Försvarsmaktens vinterenhet.

Mångårig erfarenhet

En grupp ingenjörofficerare vid I 19 sattes in under mellandagarna för att komplettera tidigare utförda radarmätningar av istäcket genom att genomföra borrningar kring proppen i syfte att utgöra beslutsunderlag för kommande insatser. Att rekognosera kring en ispropp ställer krav på noggrannhet då det är allt från öppet vatten till närmare 5 meter tjock is.

De flesta isborrningarna genomförs med spiralisborr för att fastställa istjockleken men ett antal isprovkärnor måste tas upp med en särskild iskärneborr för att kunna analysera isens kvalité och konsistens. Var isprovkärnorna ska tas upp bygger främst på erfarenhet av strömmarna i älven. För ingenjörofficerarna är det en lång erfarenhet av att köra bogserbåtar, koppla pontoner och sedan manövrera färjor och brodelar i den kraftiga strömmen som ger detaljkunskap om hur älven sakta men säkert nöter på isproppen under istäcket.

Inriktningen var först att försöka gräva bort isproppen men efter den omfattande isrekognoseringen togs beslutet att släppa på flödet för att på så sätt nöta bort isproppen underifrån.

Efter ytterligare isrekognoseringar kan nu resultatet av det ökade vattenflödet skönjas och under måndagen den 10 januari meddelade Vattenfall att isproppen inte längre utgör något hinder.