Han lär sig också att flyga spaningsuppdrag. I utbildningen flyger David och hans kamrater till gränsen för vad som är möjligt med JAS 39 Gripen, vilket innebär g-belastningar på upp till 9G och ibland i farter långt över ljudets hastighet.
27-årige David och de andra piloterna i samma kurs är mitt uppe i en utbildningsfas, som är ungefär arton månader lång. Utbildningen genomförs på F 7 Såtenäs i Västra Götaland. På engelska heter den Combat Readiness Training, CRT, och någon bra svensk översättning på benämningen finns egentligen inte. I takt med att den internationella metodiken tar större plats så tar också engelskan över mer och mer, inte bara när piloten pratar radio i luften, utan även i fackspråket på marken.
Stöd till markförband
I CRT:n ingår luftstridsövningar mot andra Gripenplan, attack- och spaningsuppdrag på låg höjd, ibland ända ner till 30 meter över marken, Close Air Support, vilket innebär att understödja markförband från luften och incidentberedskapsutbildning, där flygeleverna lär sig vad som gäller när de så småningom ska vara beredda att hävda Sveriges territoriella integritet även i fredstid. Försvaret har nämligen alltid flygplan beredda att göra insats för att avvisa främmande flygplan som eventuellt kommer in på svenskt luftrum utan tillstånd.
Närmast väntar flygningar på Vidselbasen i Norrbotten för David och de andra flygeleverna. I Vidsel ska de skjuta skarpa värmesökande robotar mot mål i luften. Det ser David fram mot. Annars tycker han att den första flygningen på egen hand i skolflygplanet SK 60, det så kallade EK-passet, är det som gjort störst intryck på honom.
– Första EK-passet var en av de största milstolparna i livet så här långt, svarar David på frågan hur det kändes att första gången flyga ett flygplan på egen hand. Han hade innan han började i flygvapnet ingen erfarenhet alls från flygning.
Vanliga människor
Skolflygplanet SK 60 var det första flygplan David kom i kontakt med. Där lärde han sig grunderna i flygning vid Försvarsmaktens Flygskola på Malmen utanför Linköping. Under två år flyger eleverna intensivt i skolflygplanet. David berättar att utbildningen håller ett högt tempo, flygningen började redan tre veckor in i utbildningen, och har motsvarat de höga förväntningar han hade när han började. Något som han däremot snabbt fick omvärdera var hans bild av stridspiloter.
– Jag trodde att piloter var extrema på något sätt, men det visade sig snabbt att de är helt vanliga människor. Alla är dock väldigt målmedvetna. David är medveten om att det ligger en mystik runt pilotyrket, men det är egentligen inget mystiskt berättar han.
Att David till slut blev pilot var absolut ingen självklarhet. Efter lumpen som flygbasjägare sökte han och blev antagen till officersprogrammet på Militärhögskolan. Han har alltid varit intresserad av pilotyrket och drömmen har funnits där, men det var först när han lärde känna de blivande piloterna bland sina kurskamrater på Militärhögskolan, som han till slut skickade in sin ansökan. Det var nervöst att göra anlagstesterna och intervjuerna och efter det kändes väntan på besked lång. Slutligen kom det positiva beskedet.
– Det var euforiskt, säger David om känslan när flygvapnet ringde upp honom och berättade att han blivit antagen till pilot.
När utbildningen är över för David och de andra flygeleverna väntar arbete på någon av de fyra insatsdivisionerna i Försvarsmakten. Arbetet kommer då att innebära fortsatt flygning i Sverige, och kanske också flygning i internationella insatser.