Med räddningstjänst i fokus

Larmet går, sirener närmar sig hastigt från håll, hettan är outhärdlig från det stora eldhavet som väller upp runtomkring det kraschade och brinnande stridsflygplanet. Kraftig grå rök syns från flera platser i det närliggande skogspartiet där passagerarflygplanet kraschat och brutits itu i två delar och det hörs skrik från skadade och chockade passagerare. Pulsen går upp flera slag! Det känns att det är verklighet i allra högsta grad när man ser F 17:s räddningsstyrka på väg till området i högsta fart.

Brandsoldat försöker övermanna det fingerat brinnande passagerarflygplanet. Foto: Catharina Bergsell/Försvarsmakten
Skadeplatschefen Stefan Eriksson, civila räddningstjänsten, tog över ansvaret vid ankomst till olycksplatsen.
Skadeplatschefen Stefan Eriksson, civila räddningstjänsten, tog över ansvaret vid ankomst till olycksplatsen. Foto: Catharina Bergsell/Försvarsmakten
Räddningsfordonen som snabbt kom på plats fick igång släckningsarbetet.
Räddningsfordonen som snabbt kom på plats fick igång släckningsarbetet. Foto: Catharina Bergsell/Försvarsmakten
Sjukvårdspersonalen tog hand om de 18 sårskademarkörerna.
Sjukvårdspersonalen tog hand om de 18 sårskademarkörerna. Foto: Catharina Bergsell/Försvarsmakten
Skadeplatschefen Stefan Eriksson, civila räddningstjänsten, tog över ansvaret vid ankomst till olycksplatsen. Foto: Catharina Bergsell/Försvarsmakten
Räddningsfordonen som snabbt kom på plats fick igång släckningsarbetet. Foto: Catharina Bergsell/Försvarsmakten
Sjukvårdspersonalen tog hand om de 18 sårskademarkörerna. Foto: Catharina Bergsell/Försvarsmakten

– Samövning med kommunal räddningskår, polis och ambulansen skall utföras minst vart annat år säger flygplatsbrandmästare kapten Per-Ingvar Persson som är övningsledare.

Under övningen utvärderas ett flertal delar som exempelvis det nya kommunikationssystemet Rakel, som framöver kommer att vara ett gemensamt system för alla blåljusmyndigheter (polis, räddningstjänst och ambulans). Rakel kommer även att införas i försvarsmakten inom kort. Den stora vinsten med ett gemensamt kommunikationssystem är att chefer från olika organisationer kan prata med varandra på samma kanal och därmed blir det lättare att vara insatt i läget och fatta beslut eftersom alla hör vad som sägs. Detta har inte varit möjligt innan på samma sätt.

Övningen skall också ge svar på om våra räddningsinstruktioner och planer som vi använder fungerar som avsett. Att samverkan mellan de olika parterna som är inblandade i haveriövningen går i lås, exempelvis måste rapporteringskedjan fungera så att rätt människor får informationen för att snabbt kunna fatta beslut.

Övningsscenario

Den här gången handlade övningen om en krock i luften mellan ett militärt stridflygplan och ett civilt passagerarflygplan med 18 personer ombord. Ett viktigt moment som övades var att olycksplatsen var utspridd på tre olika ställen och med stridspiloten som landat med fallskärm på ett fjärde ställe. Detta scenario medför att man måste dela upp räddningsstyrkorna på flera grupper, att många moment kan övas samtidigt och att olika chefer måste samverka med varandra för att kunna lösa uppgiften.

För att få det så realistiskt om möjligt fanns det med ett 20-tal sårskademarkörer med allt ifrån benbrott till andra betydligt allvarligare skador, en del satt fast under säten och behövde klippas loss med hydraulverktyg, en behövde upplivas med hjärtstartapparat och hjärt och lungräddning medan några klarat sig undan med lättare skador men var chockade. Det fanns också några omkomna passagerare (dockor) detta för att räddningspersonalen skulle få öva på att behandla även den här typen av problem.

Som ansvarig övningsledare vill Per-Ingvar förmedla en så realistisk bild som möjligt av ett verkligt scenario.

Nöjd med insatserna

Stefan Eriksson, skadeplatschef/räddningsledare vid den civila räddningskåren tog över chefsskapet på olycksplatsen då han anlände.

Efter att både civil och militär räddningstjänst samarbetat med räddningen av skadade personer runt om i området, polisen sammanställt rätt personantal utifrån passagerarlistan och bland annat organiserat eftersök, hade Stefan en god överblick av vilka åtgärder som återstod och hur situationen fortlöpt.
 
– Både hantering och resultat blir mycket mer påtagliga vid så här stora katastrofer och de lärdomar vi kan dra redan nu är att det säkerligen behövs större resurser både vad gäller personal och som exempelvis som i detta fall, ambulanstillgång, säger Stefan.