Krångla inte till det, är ett av huvudbudskapen under kursen. I grundkursen gäller handboken och dess riskavstånd på 400 meter. Det är en helt annan sak beträffande riskavstånd vid arbete i till exempel Afghanistan. Där kan det vara av stor vikt att ha kontroll på personalen och vad som rör sig i närområdet och att därför befinna sig närmare sprängplatsen.
– Vilka frågor måste vi ställa oss, Mattsson? utbrister Carl Lövgren, en av lärararna under AmröjL kursen.
– Vi måste säkerställa om objektet ÄR sprängt och om det överhuvudtaget är något i granaten, lyder det snabba svaret.
Samtalet kring olika lösningar, tillvägagångssätt och metoder pågår en stund. På slutliga frågan vad som måste göras väljer ett av teamen metoden att frilägga objektet och ett annat metoden att spränga.
– I det här fallet är båda metoderna lika rätt och fel. Vi får aldrig spränga något som vi inte vet vad det är, men i detta fall, när vi kunnat säkerställa vilken slags ammunition det handlar om, så är båda metoderna lika bra, konstaterar Carl Lövgren.
– Som en passus i det hela kan vi tänka in det ekonomiska i situationen. Sprängplattor är billigaste röjmetoden och dem har vi mest av när vi är ute, tillägger Fredrik Tegfors, kursansvarig för AmröjL.
Teknisk riskbedömning
Arbetsmetoden teknisk riskbedömning utförs i flera fasta moment. Först och främst sker samverkan med den som lämnat in uppgift om farligt objekt i terrängen. Då utförs ett så kallat vittnesförhör med den som anmält in ärendet.
Nästa moment är att utföra en översiktlig rekognoscering, en så kallad översiktsrek, i terrängen runt omkring objektet. Momentet därefter består av en noggrannare undersökning av närområdet, en så kallad detaljrek.
Skyddsåtgärder är nästa steg. Det kan innebära att man avlägsnar exempelvis fordon eller vattentank från området. Något som i vilket fall befinner sig inom riskzonen att utsättas för splitter eller liknande vid en sprängning.
Själva oskadliggörandet av objektet kommer först som sjätte moment i arbetsgången och det följs av det avslutande efterarbetet.
Sprängningsarbete
Vid sprängning av ett objekt eftersträvas en detonation. Det innebär att allt material i objektet sprängs till småsplitter. Om sprängverkan inte är tillräckligt stor i förhållande till objektet så uppstår en deflagration. Då orkar inte laddningen spränga materialet i småsplitter utan större splitterdelar hamnar i terrängen och en doft av mandelkubb sprids i luften. Att ha bra luktsinne kan av denna anledning vara en pluspoäng för en Amröjledare. För har explosionen inte gått till detonation kan explosiva delar ur objektet finnas kvar runt sprängplatsen. Det gäller att vara observant och att inte riskera något.
Inom ramen för dagens teoripass riktar Johan Lönnefelt en skarp uppmaning till eleverna:
– Efter avslutat moment är det viktigt att se över området. Plocka upp minsta pappersbit och allt metallsplitter som går att hitta. Miljömedvetenhet gäller, så ni ska aldrig lämna något i terrängen!