Frätande ämnen, strålning och bakterier

Mängden av farliga ämnen i dagens samhälle är stor och dessa ämnen kan utnyttjas av en fientlig styrka som en del i krigföringen. Att de militära förbanden ska kunna hantera detta är självklart.

Soldaterna utsätts i ett av övningsmomenten för kemiska medel och hjälper varandra tillbaka. Foto: Jens Ramhöj/Försvarsmakten
Gas – skyddsmask på!
Gas – skyddsmask på! Foto: Jens Ramhöj/Försvarsmakten
En av soldaterna får symptom på förgiftning och får motmedel injicerat av sina kamrater.
En av soldaterna får symptom på förgiftning och får motmedel injicerat av sina kamrater. Foto: Jens Ramhöj/Försvarsmakten
Gas – skyddsmask på! Foto: Jens Ramhöj/Försvarsmakten
En av soldaterna får symptom på förgiftning och får motmedel injicerat av sina kamrater. Foto: Jens Ramhöj/Försvarsmakten

Hotet från enskilda aktörer och terroristorganisationer bedöms idag vara allvarligare än tidigare, främst internationellt. All militär personal måste därför ha grundläggande kunskaper inom CBRN-området (kemiska, biologiska, radiologiska, nukleära hot och händelser). Det finns också experter på området. Inom NBG svarar Norge för expertisen med en CBRN-grupp på cirka 12 man.

Under de övningar som genomförs för att träna förbanden inför uppgiften att stå i EU beredskap under första halvåret 2011 kontrolleras att alla soldater har de kunskaper som krävs inom detta område. Sakansvariga inom området är Totalförsvarets skyddscentrum i Umeå och det är de som arrangerar momentet i Eksjö.

Inte enbart stridsmedel

Under lång tid har många länder forskat på och i vissa krig även använt okonventionella stridsmedel, allt från bakteriologisk krigföring på medeltiden fram till användning av gas under första världskriget. Under Vietnamkriget användes kemikalier av olika slag och under första Gulfkriget tändes eld på oljedepåer. Det finns emellertid mycket annat som kan vara farligt i dagens samhälle, från bekämpningsmedel som normalt används för fredliga ändamål i jordbruket, till ishallar som innehåller farliga vätskor. Allt detta tillsammans gör att våra soldater måste kunna möta och hantera dessa hot.

Under övningen testas förbanden i igenkänning av alarm av olika slag, förmågan att kontrollera och nyttja skyddsutrustningen, kunna utföra personlig sanering, kunna utföra sanering av skadad person samt kunna rapportera incidenter och vidtagna åtgärder.

Hotnivån höjs

Risken för att bli utsatt för ett CBRN-hot har ökat och ett av förbanden under övningen avdelar en patrull med uppgift att genomföra detektering i ett område en bit ifrån förläggningen. Utrustade med C-stridsdräkter, en typ av uniform som kan motstå kemiska stridsmedel och övrig skyddsutrustning, tar sig soldaterna fram i terrängen.

Gas, gas, gas!

Plötsligt hör de en detonation i luften ovanför sig. Snabbt av med hjälmen, på med skyddsmask och huva; allt inom 15 sekunder. Ett detekteringsinstrument som soldaterna har fäst vid uniformen ger ifrån sig ett pipande ljud som talar om att de utsatts för kemiska ämnen. En av soldaterna sjunker ihop och visar tecken på någon form av förgiftning. Kamraterna ger honom en injektion med motmedel, och släpar ut honom tillbaka ut ur området. En rapport till chefen är nästa åtgärd. Det gäller ju att sprida kunskapen så att liv kan räddas.