– Det man kan vara extra uppmärksam på är hur det är med sömnen och humöret. Samt hur alkoholkonsumtionen ser ut. Känns det inte bra efter hemkomst så bör man vända sig till Försvarsmaktens HR-centrum för att få stöd, förklarar Niclas.
Det är viktigt att ge sig tid för återhämtning efter stress och att ta alla stressreaktioner på allvar så att de inte utvecklas till psykisk ohälsa på sikt.
– Stressreaktioner är inget konstigt, dessutom är det ju en fysiologisk reaktion som sker automatiskt i kroppen genom det autonoma nervsystemet, förklarar Niclas. Kroppen utsöndrar olika stresshormoner som finns kvar i kroppen en tid innan de bryts ner. Även beteenden förändras som en reaktion på den stress man utsätts för. Det kan ta tid att ställa om vissa beteenden även när orsaken till dem har försvunnit.
Under utbildningstiden för varje förband som tjänstgör i utlandsstyrkan föreläser personal från Försvarsmaktens personalenhet, HR-centrum, om stress. Dessutom följer man upp med ytterligare föreläsningar under hemkomstprogrammet när soldaterna precis kommit hem.
Psykologiskt stridsvärde
Eftersom stress påverkar människan oavsett hur stressen ser ut så påverkas också individens och gruppens prestation och uthållighet och förmåga att lösa uppgiften.
– Jag och mina kollegor försöker normalisera ämnet när vi föreläser om stress för soldater som antingen ska tjänstgöra utomlands eller som precis har kommit hem.
Niclas berättar att man har funderat mycket på hur information och kunskap om stress blir relevant för soldaterna.
– Därför har vi till exempel hämtat mycket från idrottspsykologin och från hur specialförband runt om i världen arbetar. Där fokuserar man på prestation och reaktioner och om individen känner sin egen förmåga och vet hur de reagerar på olika saker och situationer, säger Niclas.
Ju bättre förberedd individen är ju större påfrestningar kan man klara av och underlätta för återhämtning.
Lågintensiva påfrestningar
Tiden i utlandsstyrkan lämnar avtryck på alla soldater i form av individuella erfarenheter. Med största sannolikhet har de flesta som tjänstgjort utomlands varit utsatta för någon form stress och ökade påfrestningar. Det kan röra sig om fysisk, mental, emotionell, social eller existentiell stress.
Det är naturligt med stressreaktioner efter en traumatisk upplevelse. Men det är också naturligt med stressreaktioner efter flera lågintensiva och långvariga påfrestningar.
– Den typen kallas kumulativ stress och är den vanligaste stressen hos de svenska soldater som tjänstgjort utomlands. Ibland kan denna typ av stress vara svår att förhålla sig till eftersom den är så otydlig och inte hänger samman med en specifik traumatisk händelse, säger Niclas.
– Vi uppfattar att Försvarsmaktens chefer är duktiga på att stridsleda och hantera akuta situationer och deras uppföljning. Däremot finns det brister vad det gäller konflikthantering och att hantera svåra samtal. Och det är ofta den typen av situationer som orsakar stress i arbetslaget och därmed skapar en ohälsosam arbetsmiljö, säger Niclas.
Metodutveckling och danska exempel
Försvarsmakten har påbörjat ett metodutvecklingsarbete kring mental ohälsa. Målsättningen är att kontinuerligt mäta effekterna av de interventioner som man genomför för att se vad som har en gynnsam påverkan. Tidigare har verksamheten varit mer reaktiv och hanterat de utmaningar som man ställts inför när de skett. Man har haft goda kunskaper men verkligheten har inte kravställt ett mer långsiktigt metodutvecklings perspektiv.
– Det finns inga länder som är helt jämförbara med Sverige, fortsätter Niclas. Men vi har tittat en del på hur andra nationer har jobbat med dessa frågor. Särskilt Danmark är intressant för oss att titta på. Dels har de exponerats mycket, dels ligger det nära till hands eftersom det också är ett litet nordiskt land.
Enheten för arbetsmiljö på Försvarsmaktens HR-centrum tittar också på hur man på bästa sätt kan utveckla utbildningen inför utlandstjänstgöring. Bör utbildningen utökas och i så fall hur. Bör nyckelindivider och chefer få särskild utbildning. Och kan man på förhand identifiera grupper som kan komma att uppleva förhöjd stress?
Vems ansvar?
Chefer ska vara uppmärksamma på hur personalen mår och kunna bedöma dugligheten under resans gång. Men det är också individens ansvar att säga ifrån när han eller hon upplever att hon inte kan verka i gruppen till hundra procent.
– Det är inte lojalt att säga att jag mår bra när man inte gör det. Då utsätter jag ju faktiskt min grupp för risk och i förlängningen för fara.
Alla har ansvar för sitt eget mående men också för hur gruppen fungerar. Börjar man få tecken på kumulativ stress bör man fundera på vad man själv kan göra, men också söka stöd hos gruppen och hos chefen.
Svåra frågor
– Det är inte enkla frågor de här med stressreaktioner, säger Niclas Wisén. Vi har hela tiden så många saker vi måste förhålla oss till, verkligheten ställer krav. Allt från hur känsligt individer uppfattar att det är att prata om stress till att en del faktiskt får problem när de inte tar sina stressreaktioner på allvar.
– Det är viktigt att både man själv och ens anhöriga är uppmärksamma på hur man mår när man kommit hem. Dåligt humör och irritation, problem med sömn och förhöjd alkoholkonsumtion samt problem med sexlivet kan vara tecken på att allt inte är som det ska. Då finns det hjälp att få. Ju tidigare man får stöd, desto mer ökar chansen att problemen inte kvarstår.