Stridsvagnsföraren Erik Nilsson tycker också att det är lite vemodigt att det är över.
– Vi satt och pratade om våra bästa minnen i går – det är inte bara lycka när det tar slut. Lumpen har varit väldigt bra, över förväntan. Särskilt befälen var jag förvånad över, de var mycket bättre och inte så hårda som jag trott, säger han.
Mest kommer han att sakna sammanhållningen, och känslan av att man tillsammans klarar man det mesta. Han ska jobba först, sedan läsa till civilingenjör.
– Att bli officer lockar inte mig. Jag vill inte bli soldat heller – jag tycker att lönen är för dålig, säger han.
En som kommer att fortsätta inom det militära är Jonas Danebjer, som varit ledningsplutonbefäl.
– Jag har sökt specialistofficer på telekrig mark och telekrig och är antagen. Men jag har sökt Nordic Battlegroup också, som förare/underhållssoldat. Då får jag nytta av C-körkortet jag kunnat ta under min värnplikt. Jag vet inte vad jag ska välja. Jag vill gärna åka ut i världen och hjälpa till, säger han.
En annan som också vill göra utlandstjänst är granatkastarsoldaten Victor Lundh.
– Jag ska ut och söka jobb först, sedan ska jag söka som specialistofficer. Då har man lite mer kött på benen innan man söker utlandstjänst.
Hans mamma, Ingalill Moberg, som kommit för att titta på ceremonin, har blandade känslor inför sonens planer.
– Det är dubbelt. Jag är så stolt att han vill ta ansvar och hjälpa till – men som mamma är jag skräckslagen. Men det beror ju på vart han åker. Men om det är som i Afghanistan just nu skulle jag aldrig känna mig trygg. Mest är jag stolt, säger hon.
Under ceremonin är det parad för fanan, musikkåren spelar och en rad utmärkelser delas ut. Jan Pålsson, chefen P 7, tackar alla och påminner om att de är varmt välkomna tillbaka till P 7, för att hälsa på eller som soldater i det nya systemet. Att det är väl utbildade soldater syns i rörelser och i allvaret, blandningen av kostymer, shorts och klänningar till trots. Ett sista taktfast marscherande varv runt området, sedan ut förbi vakten, så ett vänster om och order om ”MUCK!” och så är kramkalaset igång. Det är över, det är början på något nytt.
Josefin Hyttsten, som varit på sjukvårdsplutonen, är glad.
– Det här blev en bra avslutning på ett helt fantastiskt givande och bra år. Vi ses i kväll igen, men det här är ett bra avslut. Det har varit så himla lärorikt och utvecklande att göra lumpen och jag har lärt känna så fantastiska människor. Det är mitt livs bästa år och det har varit den bästa skolan. Jag har bara bra minnen från det här året.
Fotnot: Vänpliktsrådet gav P 7 utmärkelsen ”Sveriges bästa förband” för tredje året i rad den 11 juni.