Engagerade deltagare i krisövning

Det finns inget om, bara när, då det handlar om krishantering i samband med olyckor och dödfall. Det tog P 7:s krisstödsgrupp fasta på och hade nyligen en övning.

Diskussionerna blev livliga under ledning av Lars Sandberg (stående). Foto: Anja Edvardsson/P 7/Försvarsmakten
Stabschefen Karl-Johan Nyberg.
Stabschefen Karl-Johan Nyberg. Foto: Anja Edvardsson/P 7/Försvarsmakten
Gertrud Härstedt och Lena Håkansson lyssnar noga.
Gertrud Härstedt och Lena Håkansson lyssnar noga. Foto: Anja Edvardsson/P 7/Försvarsmakten
Stabschefen Karl-Johan Nyberg. Foto: Anja Edvardsson/P 7/Försvarsmakten
Gertrud Härstedt och Lena Håkansson lyssnar noga. Foto: Anja Edvardsson/P 7/Försvarsmakten

– Vi kan alltid bli bättre på krisledning. Det handlar om träning, träning, träning – och att individerna i gruppen ska lära känna varandra, säger överstelöjtnant Karl-Johan Nyberg, stabschef på P 7.

Förbandet har haft sin beskärda del av såväl olyckor som dödsfall, så flera gånger har krisledningsgruppens förmåga prövats skarpt.
– Nu vill vi stärka och utveckla krisledningsförmågan ytterligare, säger Karl-Johan Nyberg.

Erfarenheterna från tidigare händelser och övningen ska ligga till grund för en ny, utvecklad plan för krisledning.
– Vi har mycket verksamhet framför oss. Först i maj, när vi har stora övningar med deltagande förband från hela Sverige. Sedan är P 7 ansvariga för att sätta upp FS 20 i Afghanistan till hösten. Om något händer då kommer vi att bli berörda här hemma på många olika sätt.

På övningen var många olika funktioner representerade, bland annat personal ur psykosociala krisstödsgruppen, trafiksäkerhetsofficer, vakthavande befäl, marksäkerhetsofficerare, informatör och flera andra. Löjtnant Lars Sandberg, som arbetar på Försvarsmaktens tekniska skola i Halmstad och bland annat leder kommunens POSOM-grupp (krisgrupp) där, höll i utbildningen.
– Nu får vakthavande befäl ett samtal om en bilolycka utanför Ravlunda. En lastbil med ett stridsfordon på flaket har krockat med en personbil. Vad gör du nu?

Sedan var det igång. De olika funktionerna fick beskriva vad deras roll är, och hur de skulle agera. När räcker de till, och när är det dags att be om stöd från ett annat förband? Att krisledningen fungerar är viktigt för den som är drabbad – det gör att rätt hjälp kommer snabbare. Diskussionerna gick högt och lågt, vitt och brett.

På eftermiddagen var scenariot i stället att soldater och officerare från P 7 dött och skadats i Afghanistan.
– Det handlar om stora självklara frågor som larmlista, till små men oerhört viktiga frågor som var kondoleansbok och ljus ska förvaras så att de snabbt kan sättas upp oavsett när det händer, säger Karl-Johan Nyberg.

Gertrud Härstedt, beteendevetare och del i den psykosociala krisgruppen, har arbetat under flera kriser.
– Det här var en bra övning. Det blev tydligt att alla kan bidra med väldigt mycket, att det finns en stor kompetens i den här gruppen. Det blev bra frågor och bra diskussioner, säger hon.

Efteråt är Lars Sandberg nöjd.
– Det viktiga i sådana här grupper är att samtrimmad och att man får en gemensam målbild. Nu är ni ännu bättre förberedda, säger han.