Den illgula dykhjälmen fästs oändligt försiktigt på norske Arve Hembres huvud.
- Känns det bra?
Dykinstruktören från Norrbottens regemente, Daniel Lindman, tittar den norske ingenjörsoldaten i ögonen och knäpper åt den sista fästanordningen på den rödsvarta dykdräkten.
Toppmodern utrustning
Platsen är byn Gratangen i närheten av Narvik. Vita fjällryggar omsluter den mörka fjorden där vattnet håller fyra grader. Där visar svenska arméns dykinstruktörer upp toppmodern hjälmdykutrustning för norska fältarbetsdykare som i dag inte har detta.
Utrustningen heter SLT60 och har funnits i svenska försvaret sedan 2006. Den används mest i brobyggen där soldater skickas ner i vattnet för att undersöka möjligheter att bygga. Tidigare döks det med så kallad lätt utrustning där man bara har lufttuber på ryggen. Men med den nya utrustningen får man flera fördelar. Dykaren får luft via en lång slang och dessutom finns en kamera på den bastanta hjälmen, som skyddar huvudet, där dykledaren hela tiden kan följa dykningen.
Extra ögon
Man kan nästan jämföra med astronauter som Christer Fuglesang som innesluten i tung dräkt och hjälm lugnt kan utföra reparationsarbeten utanför sin rymdkapsel, samtidigt som han hela tiden kan kommunicera med dem som är inne i kapseln. Daniel Lindman berättar:
- Dykaren rådgör med dykledaren hela tiden och då är kameran och hjälmens kommunikationsutrustning fantastiskt bra. Man får flera ögon.
Daniel Lindman poängterar också att utrustningen gör att dykarna kan arbeta i starkt nedsmutsat vatten.
Med den toppmoderna utrustningen kan man dyka ner till 50 meter och ett set med två hjälmar och sex dräkter kostar runt en miljon kronor.
- Det här var intressant, säger Jan Diop vid den norska ingenjörbataljonen – och tillägger att han förstod vad svenskarna med svag Norrbottensdialekt sa också.
Innanför den gula hjälmen ler den norske ingenjörssoldaten Arve Hambre med hela ansiktet.
- Det känns kul att prova något nytt.
Övningen avslutades med att de norska soldaterna genomförde dykningar i den mörka fjorden.