En vintrig högvakt

Vid A 9 finns en tradition och stolthet att ansvara för högvakten i Stockholm på bästa tänkbara sätt. Omedelbart efter julledigheten började utbildningen i högvaktsexercis och repetition av vakttjänsten.

Drottningsholmsvakten en snörik dag. Foto: Försvarsmakten
Stor vaktavlösning på Stockholms slott.
Stor vaktavlösning på Stockholms slott. Foto: Försvarsmakten
Stockholmsvakten uppställd för högvaktsträning på Livgardet.
Stockholmsvakten uppställd för högvaktsträning på Livgardet. Foto: Försvarsmakten
Drottningholmsvakten.
Drottningholmsvakten. Foto: Försvarsmakten
Stor vaktavlösning på Stockholms slott. Foto: Försvarsmakten
Stockholmsvakten uppställd för högvaktsträning på Livgardet. Foto: Försvarsmakten
Drottningholmsvakten. Foto: Försvarsmakten

Efter transport till Stockholm förlades styrkan vid Livgardet. Här fortsatte utbildning och förberedelser inför pågång. Förutom drill av olika exercis- och vapenrörelser så var det dags för information och besök på plats vid respektive slott.
– Soldaterna har kunskaper och färdigheter att klara verksamheten i den låga temperaturen, men det påverkar utbildningssituationen och det tar lite längre tid, säger fänrik Goran Deretic.

Soldaterna hann även med ett besök på Armémuseum där de bland annat fick lära sig hur vapen och stridsteknik har ändrats genom århundraden.
– Det var ett intressant besök med en mycket fängslande guide, tyckte Camilla Johansson, sensorkompaniet.

Den 27 januari kom dagen där utbildningen sattes på prov och A 9 övertog ansvaret för bevakningen av de Kungliga slotten. Ungefär 15 minuter innan pågång gjorde Kung Bore entré och välkomnade det norrbottniska förbandet med en snöstorm.

Ett vaktdygn på Stockholms slott

Här följer en berättelse, författat av vicekorpral Anik Islam ur
högvaktsstyrkan, om hur ett vaktdygn kan se ut:

”Efter att nattlaget vaktat slottet börjar dagpassen kl 08.00. Vi soldater stiger upp och klär på oss uniformen. Det går segt på morgonen. Klockan 07.45 står första avlösningen redo i pelargången. Vaktchefen ger direktiv för dagen. Klockan 08.00 skallar första gevärsropet: ”I Gevääär!” och dagpassen börjar.

Varje morgon 09.00 börjar köket servera lunch. Då har soldaterna en timme och 45 minuter på sig att äta samt städa högvaktsflygeln. Efter visitationen är det fritt fram för vila samt att förbereda sig inför kommande vaktavlösningar.

Middagen serveras mellan klockan 15.00 och 16.45. Kökspersonalen är mycket trevliga och möter oss med ett glatt humör.

Dagen fortsätter med vaktavlösningar varannan timme. Klockan 12.15 varje dag sker en stor vaktavlösning och då är alla officierare på plats med fanor och sablar. Denna avlösning är i en högre ceremoniell form. Publiktrycket varierar dag för dag. Ibland kan det komma ett 50-tal turister medan vissa stunder på dagen är det ingen som tittar.

Då vaktposterna löser sina bevakningsuppgifter sköter patrullen samt kalfaktorerna resten av verksamheten. Vid varje vaktbyte vaktar patrullen ingångar och specifika platser så inte avlösningen störs.

Så fortsätter dagen ända tills klockan 20.00 då nattpatrullen tar vid. Avlösningsförarna ställer ut alla poster och tar själv över gevärsposten. På nätterna är det dubbelpost vid de flesta posterna. Nätterna rullar på som vanligt och en ivrig patrull skottar snö i väntan på att något ska inträffa så att de får rycka ut och lösa eventuella problem. Patrullen måste även agera på larm som kan komma inifrån slottet.

I helhet ser ett vaktdygn ut så här och timmarna rullar på tills högvakten från A 9 blir avlösta efter 72 timmars bevakning."

Samtliga kompanier representerade

Artilleriregementet bemannade veckorna fyra och fem högvakten. Soldaterna som deltog kom från samtliga kompanier i artilleribataljonen.