Vi klarar kylan bra

Kylan till trots har radargruppen från Artilleriregementets sensorkompani i Boden genomfört olika former av dagsövningar. Sedan den 4:e januari, under den stränga köldperiod som inlett 2010, har radargruppen haft beredskap. Gruppen klarar kylan bra.

Radargruppen från sensorkompaniet vid Artilleriregementet i Boden. Fredrik Hedlund, Jonas Eriksson, gruppchefen Maths Espemo och Joakim Anderson visade glada miner trots bister kyla. Foto: Jonas Skär/Försvarsmakten
Dagarna är fortfarande korta i Boden. Här orkar sig solen fram en kort stund över Rödbergsfortet.
Dagarna är fortfarande korta i Boden. Här orkar sig solen fram en kort stund över Rödbergsfortet. Foto: Jonas Skär/Försvarsmakten
- 28 grader i Boden. Vy över Havregasinet och det gamla intendenturområdet. Skorstensröken siganalerar att idag är kallt!
- 28 grader i Boden. Vy över Havregasinet och det gamla intendenturområdet. Skorstensröken siganalerar att idag är kallt! Foto: Jonas Skär/Försvarsmakten
Översnökapacitet får här en ny innebörd.
Översnökapacitet får här en ny innebörd. Foto: Jonas Skär/Försvarsmakten
Dagarna är fortfarande korta i Boden. Här orkar sig solen fram en kort stund över Rödbergsfortet. Foto: Jonas Skär/Försvarsmakten
- 28 grader i Boden. Vy över Havregasinet och det gamla intendenturområdet. Skorstensröken siganalerar att idag är kallt! Foto: Jonas Skär/Försvarsmakten
Översnökapacitet får här en ny innebörd. Foto: Jonas Skär/Försvarsmakten

– Nu förstår man innebörden av utbildningen vi fick i Kallt Väder, som är ett grundläggande utbildningspaket som alla soldater får genomgå för att få kunskap om kyla och att klä sig rätt, säger Jonas Eriksson.
– Det är när man är ute under dessa förhållanden som det är viktigt att klä sig rätt och använda sig av flerskiktsprincipen. I förrgår när vi var på skjutbanan fick vi springa fram till tavlorna för att markera och pulsa i snön för att hålla oss varma, berättar han och kamraterna vidare.
– Vi klarar oss bra trots kylan, det är värst med ansiktet och händerna, menar Maths Espemo som är gruppchef. Det var -31 grader i går när de övade och idag är det bara -27 och trots dessa temperaturer visar de fyra grabbarna ett glatt humör.

Kroppen temperaturregleringssystem påverkas när vi befinner oss i sträng kyla. Efter en tid förändras ämnesomsättningen och värmeproduktionen ökar på naturlig väg. Det är därför man efter några dagar med kyla upplever det mindre obehagligt och man fryser mindre. Vi nordbor har detta i våra gener liksom att exempelvis afrikaner klarar värme bättre än vad vi gör. Hur man klarar av omställningen till kyla är också individuellt.

När det gäller klädsel så är den så kallade flerskiktprincipen vedertagen och innebär att man i flera klädlager isolerar luftlagren. Närmast kroppen skall man bära ett fukttransporterande materiel som syntet eller ylle. En bomullströja är förkastlig för den behåller fukten. Finessen med flerskiktsprincipen är också att fukten transporteras bort, den bidrar till att man fryser. Att anpassa verksamheten som radargruppen gjorde på skjutbanan, som att öka kroppens värmeproduktion genom rörelse, gör att man värmer upp luftlagren. Men, det får inte bli så intensivt att man svettas. Det viktiga är man balanserar sin verksamhet och ger akt på hur soldaterna reagerar på kylan.

Ylle är ett naturligt material med oöverträffade egenskaper. Därför återfinns det i försvarets värmetröjor som också är frottéstickade, vilket medger att det kan isolera upp till 80 procent luft. En annan egenskap hos ullen är att den kan innehålla upp till 30 procent fukt utan att kännas fuktig. Det är till och med så att det utvecklas värme i ullen när den är fuktig. Ullen innehåller kreatin, ett ämne som bryter ner bakterier och ullfibrernas rörelse mot varandra skapar en självrenande effekt.

Soldaterna vid Artilleriregementets radargrupp får brottas med kylans friktioner dessa dagar men de gör det bravur. De har inte nog med att överleva och bemästra kylan, de löser även sina uppgifter.