KFOR – en framgångsrik internationell insats

FN:s säkerhetsrådsresolution 1244 gav Nato klartecken och mandat att inleda en fredsframtvingande operation i Kosovo. Beslutet togs den 10 juni 1999 efter 78 dagars intensiva insatser med luft och markstridskrafter. Uppbyggnaden av KFOR (Kosovo Force) gick snabbt, uppgifterna löstes successivt och säkerhetsläget för invånarna har ständigt förbättrats.

Svensk trupp skapar säkerhet och stabilitet vid kravaller. Foto: Försvarsmakten
Många bussar hade KFOR-eskort för att kunna köra sina turer genom vissa områden och byar.
Många bussar hade KFOR-eskort för att kunna köra sina turer genom vissa områden och byar. Foto: Försvarsmakten
En bil som kört på en stridsvagnsmina på den nyligen byggda vägen
En bil som kört på en stridsvagnsmina på den nyligen byggda vägen Foto: Försvarsmakten
Många var tvungna att bo i tält när deras hus var förstörda eller farliga att bo i.
Många var tvungna att bo i tält när deras hus var förstörda eller farliga att bo i. Foto: Försvarsmakten
Många bussar hade KFOR-eskort för att kunna köra sina turer genom vissa områden och byar. Foto: Försvarsmakten
En bil som kört på en stridsvagnsmina på den nyligen byggda vägen Foto: Försvarsmakten
Många var tvungna att bo i tält när deras hus var förstörda eller farliga att bo i. Foto: Försvarsmakten

Den positiva utvecklingen i Kosovo betecknas av många som lyckad och har skett på kort tid. En säker miljö har skapats och arbetet med att alla invånare, oavsett etnisk tillhörighet, ska kunna förflytta sig och bo var de önskar är långt gånget. Framgångsfaktorerna anses vara en tydlig ledning, ett mandat från världssamfundet och tillräckligt med resurser för att lösa uppgifterna. 

Inledningsvis fanns 50 000 soldater från 39 olika nationer på plats för att uppfylla resolution 1244. Av dessa var 1 100 från Sverige. Resultaten av operationen kom snabbt. Efter den kraftfulla inledningen 1999 har KFOR sedan anpassat truppbidraget i takt med att utvecklingsprocessen i Kosovo har framskridit och uppgifterna lösts.

Årlig truppminskning

Styrkan har minskat årligen förutom vid oroligheterna 2004 då KFOR förstärktes med 2 500 soldater. KFOR består i dag av 12 500 personer varav Sverige bidrar med cirka 250 personer i en kontingent som innehåller både skyttekompani och enheter för monitorering, rådgivning och mentorskap.

– Det svenska bidraget har över tiden varit väl anpassat till behovet och vi anses på bred front bidra på ett utmärkt sätt. Särskilt under oroligheterna mars 2004 klev vi fram och löste svåra uppgifter med framgång vilket hade stor genomslagskraft inom KFOR säger Torkel Nordwall, chef för den svenska kontingenten KS 20.

Orolig första tid

De första åren kännetecknades av stora oroligheter med omfattande ömsesidig eldgivning med handgranater, skjutvapen samt stridsvagnsminor. Byar isolerades, bönder blev beskjutna på sina åkrar eller när de skulle hämta ved. Och busstransporter krävde eskort av KFOR. Bristen på mat, ved, rörelsefrihet tillsammans med en allvarlig hotbild gjorde att många led svårt.

– Vår insats gjorde stor skillnad och än i dag berättar byledare och äldre med stor tacksamhet och värme om allt som KFOR åstadkom berättar Stig Ek, projektofficer på KS 02. Stig är i dag samverkansofficer på KS 20.

– Vårt goda rykte lever kvar och bekräftas varje dag av alla barn som vinkar glatt eller gör tummen upp när KFOR-fordon kör förbi, säger Stig Ek.

KFOR:s ursprungliga uppgifter var att avstyra nya våldsamheter i Kosovo från serbiska styrkor ur den före detta jugoslaviska armén samt avväpna och demilitarisera Kosovo Liberation Army. KFOR skulle därtill skapa en säker och trygg närmiljö och fri rörlighet för alla, upprätthålla allmän säkerhet och ordning för invånarna samt stödja internationella humanitära insatser och internationell civil närvaro.

Förhindrar etnisk rensning

KFOR:s etablering uppskattas av många kosovoalbaner, främst för att KFOR förhindrade etnisk rensning. Många kosovoserber, som i dag är en minoritet i Kosovo, känner under senare år, av samma skäl, en trygghet i KFOR:s närvaro. KFOR har skapat möjligheter för en grundläggande social-ekonomisk infrastruktur.

Enligt den svenska regeringen är "en fungerande säkerhetssektor och ett fungerande rättsväsende förutsättningar för utveckling mot en stabil demokrati, mänskliga rättigheter och ekonomiskt välstånd”. Parallellt med Försvarsmaktens insats har EULEX, (EU:s civila krishanteringsinsats) uppgiften att etablera och upprätthålla ett fungerande polis- och rättsväsende.

Svenska rådgivare och mentorer

Den svenska försvarsmakten bidrar på flera nivåer med rådgivare och mentorer som handleder lokala myndigheters uppbyggnad. Det kan handla om organisationsstrukturer, styrdokument samt hur investeringar kan ske för att få största möjliga effekt för en fungerande säkerhetssektor. Försvarsmakten har under 2009 uppdraget från den svenska regeringen att bidra med upp till 1 500 000 svenska kronor till en fond för att stödja uppbyggnaden av Kosovos nya säkerhetsstyrka, KSF.

Natos generalsekreterare, Anders Fogh Rasmussen, har som mål att Kosovo ska kunna stå på egna ben och att KFOR ska ha avslutat operationen inom hans mandatperiod. Många aktörer, däribland den svenska Försvarsmakten, arbetar intensivt och på bred front för att detta mål ska kunna uppnås.