Idén är att de i ett tidigt skede ska identifiera situationer som kan leda till exempelvis protester och demonstrationer, och informationsunderlaget bygger på goda relationer med människor och organisationer. Det handlar om att träffa människor och känna av hur de mår. Om det finns ett behov av något eller ett missnöje kring något.
Det svenska LMT infördes i Kosovo för första gången efter kravallerna i Caglavica 2004. Då gjordes bedömningen att funktionen behövdes som ett komplement till övriga förband för att tidigt få indikationer på situationer som kunde leda till nya kravaller eller protester. LMT fungerar som ett tidigt varningssystem, likt en sensor i samhället, och allteftersom den militära närvaron minskar i Kosovo är det den typ av verksamhet som det ska satsas på. Det svenska teamet har tillsammans med finska LMT ett etablerat ansvar i området Pristina med omnejd. Uppgiften innebär att identifiera tankar, känslor och beteenden inom flera viktiga spår såsom utbildning, hälsa, samhällsberedskap, säkerhet samt opinion.
Det kan vara planerade möten eller spontana möten med enskilda människor, organisationer, institutioner och myndigheter, likväl ute på landsbygden som inne i storstadsområdet.
– Vi försöker förstå vilka problem människor stöter på i sin egen vardag och hur de resonerar kring vissa aktuella händelser och utvecklingar i samhället, som det ser ut idag och med sikte på framtiden, säger Malin Gezelius, samverkansofficer LMT.
Berättande kultur
Teamet rör sig ute på gatorna utan skyddsvästar och hjälm, och de tar sig nära vanliga människor på deras arbetsplatser och i deras hem. Det finns en utbredd cafékultur i Kosovo och folk är väldigt pratvänliga och öppna och de berättar gärna om sina tankar och känslor.
– Vi kommer väldigt nära människor i våra möten och det som de berättar det glömmer man inte. Det var krig här för tio år sedan och alla minnen är fortfarande färska. En man berättade för mig hur han fick se sitt eget barn mördas mitt framför ögonen på honom, och jag har träffat kvinnor som tvingats utstå upprepade övergrepp och våldtäkter. Det påverkar en väldigt mycket, och det finns inga enkla sanningar, berättar Claes Tovetjärn, ställföreträdande chef för det svenska teamet.
Det är bara öppen information som LMT arbetar med och inte underrättelser och hemliga källor. Informationen som hämtas in är samhällsinformation som är offentlig eller sådant som vanliga människor berättar.
Arbetsplats Kosovo
En samverkansofficers arbetsplats är direkt ute i samhället på gatorna i storstäderna och åkermarken på landsbygden och där följer de återuppbyggandet och utvecklingen av Kosovo och dess invånare. Och det finns inte bara en sida av myntet utan det är många faktorer som spelar in när de är ute och samverkar.
– Det är viktigt att ta reda på hur ett utvecklingsarbete påverkar på flera olika plan. Om exempelvis en ny väg ska byggas så är det nödvändigt att ta reda på bland annat markägarnas åsikter och önskemål men även kommunens perspektiv som beställt vägarbetet, säger Malin Gezelius.
LMT känner av och identifierar olika behov och beteenden och sorterar ut vad som kan påverka den trygga och säkra miljö som KFOR arbetar för att upprätthålla.
Under oktober månad kommer det svenska teamet att utökas med ytterligare sex medlemmar, så att de blir elva sammanlagt.