Minlinje hittad sydost om Öland

Fartyget HMS Fårösund hittade förra veckan den så kallade Wartburg-mineringen sydost om Öland i samband med förberedelser för övningen Baltops. Under tisdagsförmiddagen hittade det danska minröjningsfartyget Makrelen ytterligare två minor. Totalt har tre minor och ett tiotal minankare hittats.

HMS Fårösund hittade minlinje sydost Öland. Foto: Försvarsmakten/Jimmie Adamsson
Arkivbild: mina från första världskriget fotograferad av marinens röjdykare
Arkivbild: mina från första världskriget fotograferad av marinens röjdykare Foto: Försvarsmakten/Jimmie Adamsson
Arkivbild: mina från första världskriget fotograferad av marinens röjdykare Foto: Försvarsmakten/Jimmie Adamsson

Östersjön är sannolikt det hav vars botten är beströdd med den största koncentrationen av ammunitionseffekter i världen. Merparten av ammunitionen kan härledas till de båda världskrigens verksamhet där minkrigföring varit den i särklass dominerande sjöstridsmetoden. I Östersjön är dessa ammunitionseffekter generellt fortfarande i gott skick, beroende på Östersjöns unika egenskaper som dess bräckta vatten och låga syresättning medför, medan de i Västerhavet brukar vara mer anfrätta av korrosion. Även om ammunitionen är sjunken och korroderad ska den ändå betraktas som mycket farliga att komma i kontakt med eftersom sprängämne och tändladdningar kan vara intakta och stötkänsliga.

Wartburg-mineringen

Under nätterna mellan den 18 och 21 juni 1941 utlade minfartygen Preussen, Grille, Skagerrack och Versailles samt minsveparna M 31 och M 208 den så kallade "Wartburgspärren" (cirka 1 150 minor och 1 800 svephinder) i ett väldigt område mellan den baltiska kusten och Öland-Gotland. Spärren omfattade tre mineringar benämnda "Wartburg I-III".

Två världskrig  har satt spår

Under de båda världskrigen fälldes sammanlagt 165 000 minor i Östersjön och Västerhavet. En hel del av dessa oskadliggjordes under krigen, antingen genom att de slet sig från sina förankringar och drev iväg, antingen sjönk de under tiden de var utlagda eller bringades till explosion av vinterisen, eller antingen genom att de röjdes.  Återstående minor oskadliggjordes under efterkrigsminsvepningarna.

Med anledning av att många minor sjönk, sänktes och "väntades ut" bedöms cirka 15-30 procen av antalet fällda minor finnas kvar på Östersjöns botten i områdena där de fälldes. Längs Sveriges kust är det främst i Södra Kvarken, i området mellan Skagen och svenska fastlandet samt i Öresund som bottenliggande minor i en större mängd kan förekomma. Sett till hela Östersjöregionen är det i huvudsak i Finska viken och i Irbensundet (sundet mellan Ösel och fastlandet) som de största koncentrationerna finns.

Vad gör Försvarsmakten åt detta i dag?

Sedan 2004 har marinen genomfört ett tiotal nationella minröjningsoperationer inom svenskt vatten syftande till att dels verifiera forskningsresultatet och dels att reducera säkerhetshotet som dessa minor utgör.

Hittills har cirka 60 minor röjts på svenskt vatten under de nationella minröjningsoperationerna. Marinen har också, sedan 1995, deltagit i internationella minröjningsoperationer i baltstaternas vatten. Under dessa har sammanlagt drygt 1 000 minor och andra ammunitionseffekter oskadliggjorts.

I december 2007 bildades, på svenskt initiativ, Baltic Ordnance Safety Board (BOSB). Syftet med BOSB är att nationerna runt Östersjön gemensamt ska fokusera minröjningsansträngningar till de områden med sjunkna minor som, utifrån en analys, bedöms som mest farliga för sjöfarten och fisket.