Förnödenheter, reservdelar och bränsle måste fram för att maskiner och fordon ska fungera. Bilar och maskiner slits hårt. Ytterst få vägar är asfalterade och många kan bara användas av terrängfordon. Det är ett hårt jobb för fordonen att transportera fullt stridsutrustade soldater med understödsvapen och ammunition.
Öknens damm tränger in över allt. Det är som ett fint brunt mjöl som tar sig in på de mest skyddade ställena och ställer till med problem.
– Vi har alltid mycket att göra och det är bra för då går tiden snabbt, säger Per-Erik Hallberg på underhållsgruppen.
Eftersom elförsörjningen i Afghanistan är mycket opålitlig finns det elverk på Camp Northern Lights och de olika provinskontoren i Sheberghan, Sar-e Pol och i Aybak. När elverken i provinskontoret i Sar-e Pol började protestera fick transportgruppen och underhållsgruppen rycka ut tillsammans för att avhjälpa problemet. Två elverk på tre och ett halvt ton vardera lastades upp på den bepansrade lastbilen som används för tunga transporter.
– Sätter man ekipaget på en våg kommer mätaren att stanna på dryga trettio ton. Det gäller att vara försiktig när man ger sig ut i den afghanska trafiken. Här kan man möta bilar som kör på fel sida av vägen och det är inte helt ovanligt att det sitter passagerare på taket eller i bagageluckor, säger Kristofer Lissledal i transportgruppen.
Väl framme i Sar-e Pol var det dags att lyfta av de nya elverken och lasta på de gamla. Ett stort skärmtak i plåt fick demonteras och flyttas för att få elverken på plats. Då kom den stora kranen på lastbilen väl till pass. Efter flera timmar av monterande var tillslut elverken driftsatta. Provinskontoret i Sar-e Pol fick tillbaka elen, vilket gjorde att kocken kunde börja laga mat. Efter en god middag och en kopp kaffe började transportgruppen rulla tillbaka till Camp Northern Lights. Hemresan inramades av solnedgången och när transportgruppen väl var framme i Mazar-e Sharif hade månen tagit solens plats på himlavalvet.
– Jag har kört den här sträckan så många gånger men jag tröttnar aldrig. Det händer alltid något på vägen och lastbilen är suverän att köra även när den är fullastad. Jag tror inte att man kan åka bättre än i den här lastbilen. Man sitter högt, ser bra och är ordentligt skyddad, säger Kristofer.
De bepansrade lastbilarna som används av utlandsstyrkan i Afghanistan har skydd mot minor och finkalibrig eld. Huvuduppgiften för transportgruppen är att se till att förnödenheter och materiel kommer ut till styrkorna i PRT Mazar-e Sharif. Transportgruppen jobbar också med bärgning av fordon som har gått sönder eller kört fast någonstans ute i det svenska ansvarsområdet.