Lysande utbildning för officerare

Det nya utbildningssystemet gör att det är få värnpliktiga på P 7 och många andra utbildningsförband var tredje termin. Det ger utrymme för extra utbildning åt befälen. De senaste veckorna har befälen agerat soldater för att lära sig nya metoder, ny materiel och för att själva bli bättre.

Mörkerskjutning var ett av momenten på befälsutbildningen. Foto: Anja Edvardsson, Försvarsmakten
Martin Ohlsson i väntan på mörkret.
Martin Ohlsson i väntan på mörkret. Foto: Anja Edvardsson, Försvarsmakten
Ny materiel ger nya möjligheter - men också problem i form av sladdar, batterier och andra detaljer som måste fungera.
Ny materiel ger nya möjligheter - men också problem i form av sladdar, batterier och andra detaljer som måste fungera. Foto: Anja Edvardsson, Försvarsmakten
Det finns olika hjälpmedel för att se bättre, i nedre vänstra hörnet skymtar till exempel bildförstärkare.
Det finns olika hjälpmedel för att se bättre, i nedre vänstra hörnet skymtar till exempel bildförstärkare. Foto: Anja Edvardsson, Försvarsmakten
Martin Ohlsson i väntan på mörkret. Foto: Anja Edvardsson, Försvarsmakten
Ny materiel ger nya möjligheter - men också problem i form av sladdar, batterier och andra detaljer som måste fungera. Foto: Anja Edvardsson, Försvarsmakten
Det finns olika hjälpmedel för att se bättre, i nedre vänstra hörnet skymtar till exempel bildförstärkare. Foto: Anja Edvardsson, Försvarsmakten

Under en vecka på Ravlunda övar befälen i rollen som enskild soldat, i stridspar (två och två) och i grupp. De övar såväl på dagen som i nattsvarta mörkret. Löjtnant Martin Ohlsson, kvartermästare på stridsvagnskompaniet, är en av dem som övar.
– Jag har lärt mig mycket om all ny materiel, som mörkerhjälpmedel och radiosystem som används inom en grupp. Att själv använda grejerna är enda sättet att lära sig. Först när jag använt prylarna vet jag vad jag pratar om och vet vilka krav jag kan ställa på soldaterna, säger han.

Att jobba i mörkret går lika bra som på dagen – men allt måste gå lugnare och mer metodiskt till väga.
– Alla nya grejer är väldigt bra – när de funkar. Och det har de gjort hittills. Men det är många sladdar och batterier, så jag är lite orolig för tillgängligheten över tid, säger Martin, som gärna skulle öva sig själv ännu mer.

Major André Saedén är övningsledare för veckan. Poängen är inte bara att officerarna ska lära nytt och bibehålla sina kunskaper, utan också att de ska bli bättre på att lära ut. André är mycket nöjd med resultaten.
– Det har gått från bra till mycket bra. De som deltagit har gjort stora framsteg på alla områden. Dessutom har vi sett vilken oerhörd uteffekt vi kan få av alla tekniska hjälpmedel, till exempel gruppradion. Man kan vara tystare och vara på en större yta.

Han poängterar vikten av att få möjlighet att öva personlig färdighet och öka sin egen förmåga.
– På så sätt blir vi farligare för fienden – och det blir en ännu bättre utbildning för soldaterna när de kommer hit, säger han.

Att lära gamla hundar sitta är inte så enkelt. Löjtnant Robert Gustavsson leder övningen på den del av Ravlunda som kallas amazonbanan, en plats döpt efter en svunnen tid då gamla volvo amazon-bilar drog mål fram och tillbaka över skjutfältet.
– Det är mycket lättare att utbilda värnpliktiga. De har inte så mycket egna hitte på och egna åsikter. Här blir det mycket diskussioner kring varje moment, kunde man ha gjort på något annat sätt i stället. Men det är ju det som är meningen här – när vi diskuterar och resonerar blir vi också bättre på att utbilda.