Han får medhåll av chefen för logistik och stödfunktionen vid den svenska kontingenten.
– Vår viktigaste uppgift är att upprätthålla en säker miljö och fri rörlighet för alla människor så som det beskrivs i FN:s mandat, säger majoren Hans Evefalk. Och det finns många hjälp- och biståndsaktörer på plats här. Så inom Försvarsmakten försöker vi fokusera på det vi gör bäst. Man kan säga att säkerhet och fri rörlighet är vår stora humanitära insats.
Kosovo tillhör ett av Europas fattigaste områden. Drygt en tredjedel av befolkningen, som beräknas till drygt två miljoner, lever i fattigdom och 15 procent i extrem fattigdom. Hälften av Kosovos befolkning är under 25 år. Säkerhet och stabilitet i ett insatsområde gör att lokalsamhället kan utvecklas och att civila organisationer får rörelsefrihet.
– Men självklart är det smärtsamt att se när människor har det svårt. Soldaterna ur KS18 genomför så många patruller och har en så tät dialog med lokala byledare att vi vet hur väldigt många i vårt område har det ställt, förklarar pastor Jerker Schmidt. Även om det gått snart 10 år sedan krigsslutet så har Kosovo fortfarande många och stora problem. Naturligtvis påverkas landet också av den globala ekonomiska krisen.
CIMIC
Militära förband i insatsområden världen över genomför ofta det som kallas civil-militär samverkan (CIMIC). Det är fråga om välplanerade insatser med det tydliga målet att gynna förbandets förmåga att lösa sina operativa uppgifter, eller kanske att bidra till ökad säkerhet för förbandet så kallad Force Protection.
CIMIC i Kosovo leds av en enhet på KFOR:s högkvarter. KS18 har ingen egen offentligt finansierad CIMIC-verksamhet. Men ett exempel där den svenska kontingenten bidrar i arbetet är när det svenska EOD-teamet (ammunitions och minröjnings-teamet) hjälper till med minutbildningar för barn i skolorna.
Ideell HUM-grupp
Pastor Jerker Schmidt leder HUM-gruppen som är navet i den svenska kontingentens ideella humanitära verksamhet.
– Inom KFOR:s uppdrag så har svenska kontingenter genom åren engagerat sig humanitärt för den lokala befolkningen. Men det sker enbart på ideell basis och med en väldigt liten budget. Soldaterna bidrar främst med mat och kläder till dem som har det allra sämst.
Arbetet har också en personalvårdande funktion tycker han.
– Jag tror att det är vikigt för personalen att känna att de ibland gör en konkret skillnad. För det är verkligen inte lätt att alltid känna att man bidragit till en ”säker miljö” eller ”fri rörlighet” genom den fordonspatrull man just har gjort. Att skänka en varm tröja till ett barn som fryser är så mycket mer påtagligt.
Det är personal ur KS18 som skänker kläder och pengar. Och förbandets sjukvårdare säljer våfflor varje söndag på mässen som också inbringar en del pengar. Den ideella budgeten är liten. Under KS18 har man samlat in ungefär 30 000 svenska kronor. Alla som vill får vara med i HUM-gruppen. När behov identifierats så packas paket med mat och kläder som sedan oftast delas ut av skyttekompaniets patruller eller medlemmar ur HUM-gruppen.
Stöd till sjukhus
Förutom matpaket och kläder till dem som har det svårast har den svenska kosovostyrkan nyligen stöttat två lokala sjukhus med en donation av engångslakan. Sjukhuset i Gracanica fick också två förvaringscontainrar som annars skulle ha skrotats.
– Men man ska komma ihåg att det inte är okomplicerat att hjälpa eftersom man kanske på det sättet försvårar den lokala utvecklingen. Eller så kanske vi tappar fokus från vår egen uppgift, säger Hans Evefalk. Men vi har tydliga styrningar från högkvarteret via order om vad vi får och inte får göra.
– Här i Kosovo finns det också alltid en etnisk aspekt. KFOR får inte ge fördelar bara till den ena sidan. Därför samarbetade vi t.ex. både med det albanska sjukhuset i Pristina och med det serbiska sjukhuset i Gracanica när vi nyligen skulle stötta med materiel, avslutar Hans Evefalk.
Källor: UD och Sida