Taktisk radiokommunikation för framtiden

Försvarsmakten har genom åren använt nära 800 olika radiokommunikationssystem. 2003 inleddes ett projekt för att successivt minska floran av radioapparater. – Med de uppgifter vi har idag måste vi ha så få system som möjligt. Dessutom måste de vara kompatibla med varandra för att vi ska kunna lösa alla uppgifter, berättar major Kjell Lantto, materielsystemansvarig för gemensamma radiosystem i Försvarsmakten.

Teknisk personal ur arméförband och från Försvarsmaktens tekniska skola i Halmstad utbildas nu på det nya radiosystemet, GTRS. Foto: Mats Carlsson/Försvarsmakten
Så här ser utrustningen ut som farkostmonterad modell.
Så här ser utrustningen ut som farkostmonterad modell. Foto: Mats Carlsson/Försvarsmakten
Deltagarna i den tekniska kursen uppställda utanför utbildningslokalerna i Boden.
Deltagarna i den tekniska kursen uppställda utanför utbildningslokalerna i Boden. Foto: Mats Carlsson/Försvarsmakten

Radiotekniken har utvecklats oerhört snabbt under de senaste åren. Idag pratar man om mjukvaruradio, mjukvaruvågformer, internationella samarbeten och standarder på ett sätt som vore otänkbart för bara några år sedan.
Trots att en stor del av de gamla radiosystemen fasats ut de senaste åren finns det mer än 200 radiosystem kvar i försvaret. En del är nästan 50 år gamla. Något krav på att de ska vara interoperabla, det vill säga att det ska fungera ihop med andra länders förband har inte heller funnits.
– Att ersätta en del av detta arv med moderna mjukvaruradiostationer byggda på internationell standard kommer att ge stora taktiska och operativa vinster. Dessutom skulle vi för första gången i Sverige få ett trådlöst kommunikationssystem som är inte bara är gemensamt för hela försvaret utan också kan användas tillsammans med andra försvarsmakter, fortsätter Kjell Lantto.

Först i Europa

Detta arbete påbörjades genom en kategorisering av radiosystemen och upprättandet av en radioplan samt genom att projektet Gemensamt Taktiskt Radiosystem, GTRS startades 2003.
– Vi har nu kommit så långt att vi är här i Boden och utbildar på utrustningen. Det är förresten den första utbildningen i Europa på det här nya radiosystemet, säger Kjell Lantto.

Kapten Lars Behm arbetar på Markstridsskolan i Kvarn och är ansvarig för kravsättning av systemet för den del som rör markarenan.
– Vi är en grupp som arbetar med kravsättning som vi indelat i arenor istället för vapengrenar. Det har vi gjort av den enkla anledningen att utrustningen ska ju var likadant utformat beroende på var den används oavsett vilket förband som använder den, säger Lars Behm. 

Testas i norr

Norrbottens regemente har valts som pilotförband i projektet. Försök och tester i terrängen kommer att göras här uppe i Norrbotten av flera orsaker.
– Den terrängtyp vi har här uppe med höga berg och dålig infrastruktur sätter utrustningen på riktigt hårda prov och det är precis det vi vill åt. Bodens garnison har också personal som har möjlighet att genomföra tester med flera förbandstyper, säger Kjell Lantto.

I slutet av januari görs de första försöken ute i terrängen.
– Vi ska då lyfta in utrustningen i fordon och köra ut på skjutfälten och testa den i riktig stridsmiljö. Testerna fortsätter i Boden under hela våren, avslutar Lars Behm.