Övningsledarna hade förberett vapenförevisningen för kadetterna på specialistofficersutbildningen genom att sätta ut en lång rad olika mål för att kunna visa på vilken effekt olika vapensystem och ammunition har. Ett av målen var den förstärkningsskyddsplatta som kan placeras i det vanliga kroppsskyddet.
Kadetten Joel Salinder har tidigare genomfört utlandsmissioner och har varit med på liknande vapenförevisningar tidigare.
– Men det här med förstärkningsskyddsplattorna var intressant, tyckte han. Man vill lita på att de står emot finkalibrig eld som de säger, särskilt när man är i utlandsstyrkan, och nu fick man se det. Förstärkningsplattan stod emot 5,56, 7,62 och 9 millimeters ammunition. Men efteråt såg plattan inte riktigt lika bra ut som den brukar.
– Aj!, utbrast en kadett efter att ha undersökt hur plattans baksida deformerats.
Två identiska mål i form av betonghålstensmurar fick också mycket uppmärksamhet, åtminstone den muren som kadett Christopher Erntsson förvandlade till grus med en medeltung kulspruta modell 58. Den andra muren som besköts med den lätta kulsprutan av modell 90 stod fortfarande kvar, om än med en ojämnare yta än tidigare.
– Skillnaden mellan vapnens genomslagskraft blir verkligen påtaglig när man tittar på murarna, sa skjutledaren Peter Höglund.
Lite längre bort undersöktes effekterna av pansarvärnsvapnen. Två små ingångshål syntes på pansarplåtens framsida, medan baksidan hade slitits upp mer och orsakat så kallad restverkan.
Förevisningen var en del i kursen i militärteknik. Syftet var att ge en realistisk bild av vapensystemens effekter och förmågor och för att soldaterna därmed ska kunna bedöma en motståndares förmågor.
– Det är viktigt att veta vilken effekt vapnen och ammunitionen har och denna förevisning är också nyttig när kadetterna senare ska diskutera vapenverkan och val av vapensystem i kursen krigsvetenskap, förklarade övningsledaren Carsten Ringleb som avslutade med att berömma sina elever:
– Det är en bra grupp som är både påläst och intresserad, sa han.