Osynlig spaning

Ingen ska se dem på deras observationsplats. Väl dolda opererar de långt inne i det fientliga området för att ge underrättelser till egna styrkor under den pågående övningen ”Västra Götaland”. Det är livet för soldaterna från underrättelsebataljonen på K 3.

Planering inför omgruppering i plutonsstaben. Foto: Ronnie Hammar/Försvarsmakten

Det är helt tyst på stigen, som leder upp för en liten svag höjd. Granar och tallar täcker det mesta av himlen och natten är helt svart. Regnet hänger i luften och har under dagen släppt sina tunga droppar och blött ner både mig och alla soldater jag möter.

Prat i mörkret

Jag har fått veta att vid en kurva ska jag stanna och rakt ut i mörkret uppge mitt namn och ärende. Jag vet inte riktigt var det är för det är svårt att se ens en meter framför mig. Jag vet att de jag ska besöka är välutrustade och kan se mig på långt håll med sina nattkikare. Jag tror jag är på rätt plats när jag säger mitt namn och ärende.

Mörkret svarar mig:
- Du kan fortsätta framåt, se till att håll dig till höger lite längre fram för stigen är en gyttjehög.

Lite längre fram möter jag ett antal intensivt arbetande soldater som snabbt håller på att riva allt som stod på denna plats. En observationsplats har blivit avslöjad och man vet inte hur mycket den andra sidan vet, så man tar säkerhet före osäkerhet.

Hektisk verksamhet

Det är dags att omgruppera, det vill säga byta plats varifrån man arbetar. Regnet ökar i intensitet och jag kan inte låta bli att fundera på hur det är att smyga med massor av otymplig utrustning.

I det enda tältet som står kvar finns chefer med olika positioner som analyserar läget och funderar på hur vi skall genomföra förflyttningen. Utanför svajar en hög antenn mellan tallarna för att kunna skicka de krypterade meddelanden som signalisten hela tiden sänder fram och tillbaka till både de observationsplatser som finns kvar i terrängen och till staben längre bak.

Alla hjälps åt

– Vi är avslöjade och ska omgruppera säger en officer, innan han fortsätter arbeta. En stund senare kommer en soldat in i tältet och frågar plutonchefen om han ska packa hans packning. I en situation som denna hjälps alla åt. Alla har en viktig roll i helheten, allt från att sitta och sända meddelanden till att stå på post eller packa utrustning.

Efter en liten stund är tältet som jag står i det enda som är kvar. Allt är packat och alla väntar på vad som ska ske härnäst. Regnet öser ner.