De är döda båda två, i spelet alltså. I verkligheten är de bara trötta. De är kompaniets minsta beståndsdelar, soldater, som i sin tur ingår i omgångar, grupper, plutoner och kompanier. I en stor övning som den här, när i stort sett varenda en av P 7:s värnpliktiga är ute och övar, kan det vara svårt att få grepp om läget.
Under några dagar har därför stridsträningsanläggningen STA från Skövde kommit till P 7. De kan dokumentera en strid från alla möjliga vinklar, så att den som varit med efteråt kan få veta exakt vad som har hänt under dagen. Alla soldater och fordon har dessutom särskild utrustning på sig, som gör att man kan avgöra om de blivit träffade eller inte. Poängen är förstås att man ska lära av sina misstag.
– Fast jag brukar försöka förstärka det positiva i stället, visa upp ett bra exempel och så att andra kan göra likadant. Ofta är det bättre om man själv får se vad som har hänt när det gått mindre bra, och så hjälper vi till att dra rätt slutsatser, säger Mattias Magnusson, övningsledare på STA.
Just den här dagen blir han imponerad av kompaniet Quebec Limas förmåga att snabbt, snabbt, snabbt ta sig mot sitt mål. Och samlar goda exempel gör han överallt.
– Vi jobbar med alla regementen. Det gör att vi kan sprida erfarenheter mellan olika enheter, säger han.
Och erfarenheter, det är just vad soldater som Rasmus och Joel behöver.
– Det är roligt med en stor övning. Det är kul att testa allt vi har lärt oss, i ett sammanhang, säger Rasmus.
– Man vill ju träna på det värsta nu, säger Joel, som överväger att söka internationell tjänst.
På kvällen är det dags för genomgång med STA. Med filmer, foton, inspelad radiotrafik och kartbilder med vagnarnas placering vid vissa tidpunkter spelas dagen upp. Soldaterna hurrar och jublar, när de inte lyssnar eller berättar vad som händer vid ett visst tillfälle.
Robert Gustavsson, Rasmus och Joels plutonchef, får förklara sina ageranden:
– Det gick inte så bra för oss på förmiddagen. Jag hade en god överblick över vad som hände när vi var ute, men nu fick jag veta exakt vad det var som hände, säger han efteråt.
Dagen innan var ännu mer givande – då kom han lite missnöjd till genomgången.
– Men när jag fick helhetsbilden, då såg jag ändå att jag löst uppgiften och gjort det viktiga. Jag såg det som var bra också, säger han.