Frågor till kvinnor inga "kvinnofrågor"

Frågan om vad kvinnor har för åsikter får aldrig reduceras till en ”kvinnofråga”. Det slår kapten Lars Wetterskog fast. Se den istället som ett operationellt verktyg och en demokratifråga. ”Om man exkluderar hälften av lokalbefolkningen så missar man hälften av informationen och utesluter halva befolkningen ur fredsprocessen”, är hans budskap.

Lars Wetterskog har tittat närmare på hur KS17 arbetar i resolution 1325:s anda. Foto: Privat

Det är ingen hemlighet att det finns få kvinnor inom Försvarsmakten. I samhällena som vi verkar i finns det däremot gott om kvinnor. Potentiellt är hälften av alla människor vi möter i insatsområdena kvinnor, men det är oftast männen som vi kommer i kontakt med.

– Kvinnor finns och kan komma till tals, men då måste vi låta dem göra det genom att komma fram till dem. Hur gör man det när man har mindre än tio procent kvinnor på förbanden? frågar han.

Lägg till de samhällsstrukturer som gör att män och kvinnor lever och verkar på olika platser och tider, så kanske du inser att det inte alltid är lätt att nå fram till kvinnor.

Besökte Kosovo

Under en knapp vecka tillbringade Lars Wetterskog tid med KS17:s soldater i Kosovo och följde dem på patruller för att observera deras förhållningssätt gentemot lokalbefolkningen. Hans intryck av skyttekompaniets arbete är gott.

– Jag imponerades varje dag av soldaternas sätt att arbeta och förhålla sig till lokalbefolkningen. Jag upplevde en vilja till analys och reflektion över den rådande situationen och det egna sättet att vara. Det tyder på stor mognad och respekt för uppgiften.

Lars Wetterskog är anställd vid Swedint (Försvarets internationella center) som utbildar officerare inför internationell tjänstgöring, och jobbar sedan 2004 med att stödja militära organisationer med implementeringen av FN:s resolution 1325, som du får mer fakta om i slutet av artikeln. Den går, kortfattat, ut på att i större utsträckning beakta kvinnors intressen vid återuppbyggnad av samhällen där det varit väpnad konflikt. Men Lars Wetterskog är noggrann med att understryka att resolutionen inte är en ”kvinnofråga”.

Informationsinhämtning
– Resolution 1325 är ett operativt verktyg för oss att använda för informationsinhämtning och kartläggning av rådande situation. Vi har varit duktiga på att skydda kvinnor som offer i konflikter men usla på att se kvinnor som aktörer, slår han fast.

Personer i besluts- eller maktpositioner är oftast män. Bara den insikten kan påverka synen på informationen från dem.

– Man kan bara konstatera att mäns och kvinnors behov skiljer sig åt utan att för den skull utöva något slags kulturimperialism. Det gäller bara att förhålla sig till den strukturen. Kvinnor har oftast ett större inflytande i samhället än vad vi tror. Det är många fall vår egen marginalisering av kvinnornas position och avsaknad av inflytande som begränsar oss i vårt arbete. Vi kanske ser saker utifrån hur vi själva är, snarare än utifrån det faktiska läget.

Ett konkret exempel kan vara att militären ska röja ett område på minor och vill veta vilken sträcka som bör prioriteras: A till B eller A till C.
– Av en man kanske du får ett svar som utgår från vilken väg som är lämpligast att köra, medan en kvinna kan säga vilken väg som är barnens genväg. Det sammantagna svaret från såväl män som kvinnor kommer att ge chefen det bästa beslutsunderlaget.

Nödvändiga möten

Möten med civilbefolkningen är nödvändiga för informationsflödet åt bägge håll. Militären kan informera om sitt arbete och civilbefolkningen kan delge sina synpunkter.

– Vi måste bli bättre på att bemöta både män och kvinnor, och stärka kvinnorna i deras liv. Erkänner vi att kvinnors syn på säkerhet kan skilja sig från mäns, ökar vi förutsättningarna för att ge alla bättre säkerhet. På så sätt kommer vi även åt information som vi aldrig hade kommit åt annars. Kvinnor vill ofta bidra med information eftersom de har mer att vinna på en mer progressiv utveckling i landet.

Kvinnor som vara

Med insikter om arbetet i resolution 1325:s anda kan en illegal mångmiljardindustri – handeln med kvinnor – upptäckas och avslöjas, något som i sin tur kräver nytänkande i arbetet med att säkerställa trygghet och säkerhet i samhället.

– Kvinnor kan man profitera på längre än vapen och droger som bara kan säljas en gång. När de kriminella nätverkens affärer störs krävs större skydd för de organisationer som avslöjar dem.

I ett annat scenario handlar det om omhändertagande.
– Istället för vapenfynd vid ett sök kanske man hittar kvinnor som är offer för människohandel. Hur ska man bete sig i ett sådant läge? Då krävs kontakter med exempelvis en kvinnojour eller åtminstone information om var man kan hitta en sådan.

En rådgivare per förband

Lars Wetterskog förespråkar en "gender advisor", en rådgivare i genusfrågor, vid varje förband i internationell tjänst.
– Om man exkluderar hälften av lokalbefolkningen så missar man hälften av informationen och ökar därmed osäkerhetsfaktorn.

Fakta om FN:s resolution 1325
Den 31 oktober i år fyller FN-resolutionen tio år. Den antogs av säkerhetsrådet och syftar till att öka kvinnors deltagande i arbetet med att förebygga, hantera och lösa konflikter samt lyfta in ett genusperspektiv i frågor som rör fredsfrämjande och konfliktförebyggande arbete.
En av utgångspunkterna är att kvinnor och barn drabbas hårdare i väpnade konflikter och att deras intressen därför bör tillvaratas särskilt i återuppbyggnaden av krigsdrabbade samhällen.