Ett ljust besök av kyrkans man

Förbandets pastor har en viktig roll som stöd till personalen. Svenska Missionskyrkans motsvarighet till Svenska kyrkans biskop, distriktsföreståndare Ola Bojestig, besökte därför den militära campen och pastor Ronny Augustsson för att skaffa sig en uppfattning om hur arbetet går till.

Distriktsföreståndare Ola Bojestig och KS17:s pastor Ronny Augustsson i kapellet på camp Victoria. Foto: Hannah Larsson

Det vanliga är att pastorn vid ett förband i internationell insats hör till Svenska kyrkan.
– Det är 20-25 år sedan en pastor från Svenska Missionskyrkan var ute senast, tror Ronny Augustsson som är KS17:s kontingentspastor.

Därför har hans distriktsföreståndare Ola Bojestig rest till Kosovo för ett besök vid Camp Victoria.
– Jag vill skaffa mig kunskaper att använda i framtiden inom vår kyrka, förklarade han.

Han tycker att livet vid Camp Victoria, som är den svenska huvudbasen i Kosovo, är som ett samhälle.
– Det är en drömvärld för en pastor – att ha nära till sina församlings medlemmar, tycker Ola Bojestig, och Ronny Augustsson håller med:
– Alla är församlingsmedlemmar oavsett deras trosbekännelse.

Tidigare erfarenheter
Ronny Augustsson har tidigare erfarenheter av uniformsyrken från arbetet som polispastor i  Borås. Att en pastor, oavsett kyrklig tillhörighet, ska ingå i ett utlandsförband tycker såväl han som Ola Bojestig är en självklarhet.
– Uppdraget är kopplat till död och kris, även om Kosovo är lugnt.
– Det är föredömligt av Försvarsmakten att inte ifrågasätta uppgiften. Pastorn påminner med sin blotta närvaro om de mjukare frågorna och tillåter soldaterna att tänka efter, menar Ola Bojestig.

Han beskriver atmosfären på campen, där 250 svenska soldater är stationerade, som avslappnad.
– Den är varm och kollegial. Ni lever ett gemensamt liv här där man inte kan upprätthålla fasader. Det är ett väldigt speciellt sätt att leva som ställer krav på befälen att strama upp och styra.

Och av officerarna har Ronny Augustsson inte blivit annat än välbemött, säger han:
– Ytterst få av befälen är kyrkligt bevandrade men har ändå en stor förståelse för min funktion och ger mig respekt och utrymme.

Och så tar han med sin kyrkliga överman till kapellet, som alltid är öppet för den som behöver tid för eftertanke. Varje söndag firas gudstjänst, ofta i samarbete med den finska kontingenten.
– Det är mycket fint. Här finns ju allt, säger han och blickar över lokalen.