En militärobservatörs vardag

Det är nu snart ett år sedan de svenska observatörerna landade i Kongos huvudstad Kinshasa. Två av dem är majorerna Ronny Persson och Anders Johansson.

I historiska spår, 100 år efter Henry Stanley.
I historiska spår, 100 år efter Henry Stanley. Foto: Försvarsmakten
Matlagning över öppen eld, en av de dagliga sysslor som observatör.
Matlagning över öppen eld, en av de dagliga sysslor som observatör. Foto: Försvarsmakten
I historiska spår, 100 år efter Henry Stanley. Foto: Försvarsmakten
Matlagning över öppen eld, en av de dagliga sysslor som observatör. Foto: Försvarsmakten

En tjänstgöring som observatör i Kongo inleds alltid med utbildning i Kinshasa. I Ronny Perssons fall blev det ändring i planeringen när det var dags att åka ut i missionsområdet.

– På grund av att stridigheter bröt ut i North Kivu-brigaden i östra Kongo beslutade MONUC att inte sända några nya observatörer dit. För min del innebar det att jag i stället fick en placering i den västra brigaden i den motsatta delen av Kongo, berättar Ronny Persson.

– Arbetsuppgifterna var att till största del att inhämta information från den civila administrationen och den kongolesiska polisen eftersom det inte fanns några militära förband i svenskarnas område, säger Ronny.

Efter att ha tillbringat tre månader där var det dags för en ny placering. Denna gång blev det staden Kanyabayonga i den tidigare oroliga delen North Kivu-brigaden i östra Kongo. Arbetsuppgifterna i Kanyabayonga var av det mer det traditionella slaget för militärobservatörer, det vill säga patrullering, rapportering samt att visa FN:s närvaro för den civila befolkningen.

I North Kivu är den militära situationen väldigt komplex, vilket gör området svårarbetat, det finns många beväpnade militanta grupper i området. De senaste tre veckorna har det varit mycket oroligt då en av de beväpnade grupperna har attackerat den kongolesiska armén på många olika platser. Dessa strider har framför allt skett väster och norr om Goma.

För Anders Johansson har observatörsmissionen delvis sett annorlunda ut.
– Jag hamnade i Katangaprovinsen i södra Kongo på en plats som heter Malemba-Nkulu, en stad med cirka 15 000 invånare. Jobbet var att hålla kontakt med reguljära kongolesiska arméförband, lokal polis, kommunfullmäktige och hjälporganisationer, berättar han.  

Fotnot: MONUC står för United Nations Organizations Mission in the Democratic Republic of Congo.