Övning med 411.Mekkomp, IA07

Rop kommer från en grupp uppretade bybor som har samlats vid World Food Programs lokalkontor i Mölltorp – ett scenario under 411.Mekaniserade kompaniets övning i Karlsborgstrakten i veckan efter midsommar.– We want food! Our children are starving!

Personalen vid lokalkontoret har försökt tala om för byäldsten att de inte har någon mat där – men utan resultat. Stämningen bli mer och mer upphetsad. Stenar kastas mot WFP-personalen som tar skydd bakom sin jeep. Soldaterna ur ISAF-styrkan (ISAF är en förkortning av International Security Assistance Force och är den NATO-ledda styrka som arbetar i Afghanistan just nu), som bildar barriär mellan demonstranter och kontoret, får kämpa för att hålla de uppretade byborna på avstånd.

Situationen är en av många under 411.Mekaniserade kompaniets övning i Karlsborgstrakten i veckan efter midsommar. Övningen gick ut på att kompaniet skulle förstärka en pågående insats i Afghanistan och hjälpa det svenska förbandet på plats. Att just Afghanistan valdes som övningsexempel kändes naturligt eftersom kompaniet redan nu har en pluton på plats i Afghanistan. Det var också positivt med ett miljöombyte för kompaniet, som inte tidigare har övat i området kring Karlsborg. I området finns flera mindre tätorter och i det spelade scenariot befolkades orterna av olika folkgrupper och klaner med olika relationer till varandra och i och med det också spänningar och konflikter.

I övningen anlände kompaniet med sin huvuddel till Karlsborg och placerade ut sina plutoner i hela området för att visa sin närvaro. Soldaterna startade omedelbart med att åka på patruller i byarna för att försöka känna av stämningen och prata med invånare. Kompaniet skaffade sig snart en överblick över hela sitt område och fortsatte att prata med de byäldste och andra ledare. Under tiden inträffade olika saker som soldaterna behövde ta hand om. Händelsen vid World Food Programs lokalkontor i Mölltorp är bara ett exempel.

Figuranter ur P 4, både anställd personal och soldater, fanns i området och spelade olika personer ur lokalbefolkningen och civila hjälporganisationer. För att ge en känsla av att man inte längre befann sig i Sverige hade figuranterna klätt sig för att efterlikna befolkningen i Afghanistan. Med bra skådespelarinsatser och spelade språkproblem så kunde stämningen ibland bli kusligt realistisk. Soldaterna kände sig i många fall mycket ansatta av stundens allvar.