Höjd beredskap vid serbiskt firande

Vidovdan är lika stort för serberna som midsommar är för nordborna. När firandet av högtiden kulminerade i helgen höjdes svenska styrkans beredskap.

Man räknade med att 5 000 människor rörde sig i Gracanica under kvällen. Klostret var centrum under firandet. Foto: Hannah Larsson

I det geografiska område som svenska styrkan KS17 har ansvar för i Kosovo ligger flera serbiska byar. Firandet av ortodoxa och serbiska högtider betyder extra mycket för invånarna, och vidovdan är ett flera dagar långt firande som kulminerade med S:t Vitusdagen den 28 juni.
Mycket har hänt politiskt i Kosovo och läget har bedömts vara ”lugnt men spänt”. För att säkerställa den serbiska minoritetens möjlighet att fira högtiden höjde KFOR beredskapen i serbområdena. Fler soldater patrullerade och fordon söktes igenom i jakt på vapen.

Oroligt i Gracanica
I klostret i Gracanica, som vaktas dygnet runt av svenska soldater, inleddes lördagen med en morgonandakt. Morgonen började något oroligt i Gracanica. Mängder av människor strömmade till samhällets centrum, däribland ett fåtal extremister – ett gäng serbiska nazister. Mitt på dagen flyttades firandet till monumentet över slaget vid Kosovo Polje i Gazimestan. De serbiska vidovdan-firarna bussades dit, eskorterade av UNMIK och övervakade av Kosovos polis.

Betydelsefullt datum
Vidovdan firas till åminnelse av serbernas första rike som den 28 juni 1389 gick under i slaget på Kosovo Polje mot den turkiska hären. Det sägs att vid midnatt på vidovdan färgas alla vattendrag på Trastfältet röda av allt serbiskt blod som spilldes i slaget.
Räddningen för serberna under de sekel av turkiskt förtryck som följde på förlusten blev den serbisk-ortodoxa kyrkan. Den kom att ena det serbiska folket och bevara deras kulturhistoria. Därför är de ortodoxa klostrena viktiga symboler.

Folkfest
I Gracanica var det folkfest på kvällen. Gatorna var fulla av festglada människor och det doftade grill – den serbiska specialiteten pleskavica. Barnen åkte karusell och i marknadsstånden kunde man slå till på det mesta. Klostret var fortfarande öppet. Vördnadsfullt gjorde besökarna korstecknet innan de gick in i kyrkan. Där inne doftde det gott av rökelse och alla tända ljus gjorde junikvällen än varmare.