- När vi under det kalla kriget stod rustade för en specifik motståndare som skulle invadera oss, och vars eldkraft och tjocklek på frontpansaret vi kände relativt väl, var situationen mer statisk. I dag är dynamiken en helt annan, säger Nils Roman vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
Det som idag präglar centrala delar av filosofin bakom forskningen för att utveckla verkan och skydd är i stället de lågintensiva konflikter som utgör de internationella sammanhang i vilka Sverige ofta löser fredsskapande uppgifter.
Varierande hotbild
I och med att de internationella uppdragen fått annan prägel så ställs helt nya krav på förmåga, hastighet och flexibilitet när det gälla att möta den nya typen av hot, som kan variera kraftigt mellan olika insatsområden.
- Om ett område översvämmats av vapensystem från tidigare reguljära arméer ställs speciella krav på hur insats- förbanden måste vara skyddade. Är det ett område där mentaliteten hos motståndaren gör denne benägen att till exempel utnyttja självmordsbombare ställs andra krav, säger Nils Roman.
Snabba forskarinsatser
För forskarna innebär det att deras arbete måste täcka alla tidsperspektiv. Grunden är som när det gäller den mesta forskningen framåtblickande med ett perspektiv på mellan fem och tio år. Men nu måste det också finnas förmåga att snabbt kunna täcka behov vid insatser som genomförs på kort varsel.
-För att forskningsresultaten ska kunna komma till nytta för insatsförband som med kort varsel kan sättas in i skiftande uppgifter och miljöer, krävs en ökad snabbhet där forskarna direkt kopplas ihop med dem som löser en pågående uppgift, säger Nils Roman.
Att tänka i nya banor
Lars Holmberg vid FOI är en av de forsk-are som arbetar för att svenska soldaters skydd ska kunna matcha nutida och framtida hot.
Det är i mötet mellan stridsdelen och skyddet som det avgörande slaget står. Historiskt har utvecklingen hittills handlat om att stridsdelarna fått allt större penetrationsförmåga och att skydden, till exempel en pansarplåt, blivit allt tjockare.
I en sådan kapprustning kommer dock skyddets möjlighet till fortsatt utveckling förr eller senare till en avgörande punkt. Det blir helt enkelt orimligt tungt och därför inte praktiskt användbart.
- I stället för ett tjockt pansar som skyddar hela strukturen kan det handla om ett skydd där delarna rör sig och med hjälp av sensorer känner var stridsdelen kommer att träffa och ser till att möta denna exakt där, säger Lars Holmberg.
Hotens mångfald
När det gäller arbetet på kort sikt står forskarna idag inför ett växande antal konkreta problem. Det gäller framförallt den mångfald av hot som kan dyka upp i samband med de internationella operationer som Försvarsmakten deltar i.
"Närheten mellan Försvarsmakten och den forskning som FOI bedriver har ökat i betydelse"
Det kan handla om allt från självmordsbombare och hemmagjorda bomber vid vägkanten till vapensystem som den ryska raketen RPG 7, som är mycket spridd på den illegala vapenmarknaden. Den är lätthanterad men har en kraftfull verkan mot bepansrade fordon.
Uppträd synligt
— Detta krockar direkt med det faktum att vi i många av våra internationella operationer inte hela tiden vill uppträda instängda i tunga stridsfordon. I många fall vill vi ha förmåga att uppträda synligt och utan att vara aggressivt drivande, säger Lars Holmberg.
Även när det gäller soldatens personliga skyddsutrustning pågår ständigt forskning och utveckling. Också här ställer deltagandet i internationella insatser ytterligare krav.
Närheten mellan Försvarsmakten och den forskning som FOI bedriver har ökat i betydelse.
Precision och anpassning
För Svante Karlsson, som forskar om stridsdelar och verkan, finns ytterligare dimensioner att ta hänsyn till i arbetet.
I och med att Försvarsmakten numera ska kunna verka i internationella miljöer där fientliga element ofta uppträder nära, eller till och med integrerat med, civila människor och i en civil infrastruktur krävs en förmåga till så kallad graderad verkan hos de vapensystem som används.
- Det handlar om att kunna ha en så pass hög precision att vi kan bekämpa mål utomhus eller inne i byggnader utan att skada civila människor som befinner sig i närheten. Vapnet ska till och med ha förmåga att kunna slå ut till exempel ett stridsfordon utan att förstöra hela fordonet och döda dess besättning, berättar Svante Karlsson.
Tankemässig flexibilitet
- Flexibilitet krävs också när det gäller det tankemässiga närmandet till olika problem, konstaterar han.
Ett exempel är den situation som möter de internationella trupper som finns i Irak idag:
- Cirka sjuttio procent av de attentat som utförs där genomförs med improviserade sprängladdningar, så kallade Improvised Explosive Devices, IED. Dessa kan vara mycket svåra att upptäcka och identifiera.
Olika insatser har olika förutsättningar. Därför är det viktigt för forskarna hemma i Sverige att ha en direkt kontakt med de svenska förband som är aktiva i ett insatsområde.
Text: Rick Forsling Foto: Försvarets bildbyrå