- Det ligger i Försvarsmaktens trovärdighet och ansvar att vi kan rädda svårt skadade soldater i livsfarliga miljöer, säger major Thomas Hernes, chef för kirurgitroppen som nu utbildas vid Trängregementet i Skövde och vid Försvarsmedicincentrum i Göteborg.
Enheten är organiserad med en ledningsdel, en medicinsk del och en stöddel. Totalt omfattar förbandet 27 personer varav hälften är anställda soldater. Kirurgitroppens fem läkare och sju sjuksköterskor ska kunna utföra fyra kirurgiska operationer per dygn (enstaka dygn sex operationer) med efterföljande intensivvård.
Patienterna tas emot vid traumaenheten och en prioritering görs. Här kan man också genomföra mindre kirurgiska ingrepp.
Vid intensivvårdsavdelningen, IVA, finns fyra fullt utrustade övervakningsplatser samt en portabel IVA-enhet som är tänkt att användas om en patient behöver flyttas till sjukhus hemma i Sverige eller i något annat land.
I operationssalen finns även röntgen. Bilderna kan skickas via satellit för konsultation av specialister vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.
Lätt att rekrytera
Den mycket avancerade tekniska utrustningen är bland världens bästa. Men det är inte bara utrustningen som är viktig, kompetensen hos personalen är minst lika viktigt.
- Vi har i troppen några av Sveriges bästa krafter inom akutvård. Till skillnad från en del andra enheter har det inte varit svårt att rekrytera personal. Intresserade har nästan stått i kö för att få ingå i Nordic Battlegroups kirurgitropp, säger Thomas Hernes.
Precis som andra enheter inom NBG ska även kirurgienheten vara förberedd för insats inom tio dagar. Bara två timmar efter det att man byggt upp sjukhusanläggningen kan man ta emot de första patienterna.
Det finns fyra olika enheter i sjukhusanläggningen: en intensivvårdsavdelning, akutmottagning, en avdelning för sterilisering och laboratorium samt en operationssal. Sjukhusanläggningen är anpassad till områden med bristande militär sjukvårdsinfrastruktur. Som till exempel i Afrika eller Afghanistan, där det är långa avstånd mellan sjukhusen.
Upprätthåller sin kompetens
Personalen har haft en utbildningstid precis som alla andra inom NBG. Men de är inte bundna på samma sätt som andra anställda.
- Det är viktigt för sjukvårdspersonalen att bibehålla sin medicinska kompetens. Därför fortsätter de att arbeta på sina ordinarie jobb under beredskapstiden. Vi kan inte ha kvar dem här i väntan på en insats, säger Thomas Hernes.
En viktig del av utbildningen har handlat om hur man skyddar sig mot bland annat HIV-smitta från kraftigt blödande patienter. I utrustningen finns plastade operationsrockar, munskydd med visir och dubbla operationshandskar.
Sverige har just nu ett mobilt fältsjukhus av den här omfattningen, men fler planeras.
- Sjukhus är alltid viktiga. Vi kan ställa dem till andra länders förfogande inom EU:s och FN:s ram, även när Sverige inte deltar.
Text: Alexandra Leyton Espinoza