Intensiv dag på övningsfältet

Onsdagen under övningen Snöflingan i Kamenka i Ryssland började med fordonsmarsch till övningsområdet på det vidsträckta övningsfältet. Framme vid förbandets grupperingsplats hade en rejäl förläggning ordnats där inga väsentligheter var bortglömda. Avsittningen blev starten på en intensiv dag.

Klart för övning. Svensk och rysk trupp står uppställda tillsammans för att påbörja dagens övningar. Foto: Wilhelm Guldbrand/I 19

Egentligen började den här dagen redan kvällen före. I en av förbandets samlingssalar höll översten Igor Lysenko en lektion i fredsbevarande insatser, allt från övergripande frågor till detaljerade saker. Vikten av mandat, behovet av ett eldupphörsavtal och neutralitet för fredsbevararna var några av de frågor som berördes.

Snöflingan är en samövning mellan Ryssland och Sverige där de båda länderna sätter samman ett tillfälligt gemensamt förband för att med ett gemensamt mål öva fredsbevarande verksamhet. Så också denna gång.

Huvuduppgiften
Utgångsläget var alltså en väl iordningsställd bas för operationen. Under förmiddagen genomfördes en visning av det skyddsobjekt som det gemensamma förbandet ska bevaka och skydda. Att gruppera till skydd av ett viktigt objekt under ett fredsbevarande uppdrag är övningens mål. Ett sådant objekt utgör stöd för den process som ska åstadkomma fred i det drabbade konfliktområdet. Ett exempel på en sådan plats kan vara en depå där parterna i förtroende för FN och de fredsbevarande styrkorna har lämnat in vapen och ammunition under en avväpningsfas. Det kan också vara objekt som behövs för att långsiktigt genomföra uppdraget med tillräcklig "force protection" för de egna styrkorna i form av sjukvård eller annan logistik.

Utöver det gick värdarna igenom hur skottställning av olika vapen sker, sambandstjänst för förbandet under övningen samt hur olika former av fordonskontrollplatser organiseras.

Provskjutning av vapen
Under eftermiddagens första timmar blev det dags för svenskarna att kontrollera sina vapen. Plutonen är utrustad med Ak 74 genom värdlandets försorg. Nu var det dags att prova dem och den skjutningen ägde rum från ståvärn mot fallmål. Skjutningen gick mycket bra och det är lätt att slås av hur väl den ryska automatkarbinen fungerar och hur bra den skjuter.

Efter skjutningen visade 138:e motoriserade skyttebrigaden upp tyngre materiel för de svenska gästerna. Bland annat fick soldaterna bekanta sig med stridsvagnen T-80, tyngre artilleripjäser och avancerade luftvärnssystem. Dagen avrundades efter middagen med ett besök på förbandets museum.

Torsdagen innehåller förberedelser för den stridsskjutning som ska genomföras under fredagen och att döma av hur förberedelserna ser ut i skrivande stund kommer den att kunna genomföras på bästa sätt.

Wilhelm Guldbrand