Det svenska mekskyttekompaniet gör sin sista operation i och kring Firestone gummiplantage som sträcker sig över Margibi, Grand Bassa och Monteserado counties. I tre dagar har soldaterna från Alpha, Charlie och Delta visat större FN-närvaro i området.
De boende, som till största del består av gummitappare verkar glada över QRF:ns närvaro. Patrullbasen är uppsatt intill en by och barn i skoluniform, som bär sina egna stolar på huvudet, vinkar och ropar godmorgon.
Solen hettar. Det är halv elva på morgonen. Charlie gör sig beredda att åka.
- Vi kommer att spåra en del vägar idag. Kartan stämmer nästan inte alls. Dessutom kommer vi att göra återbesök i ett par byar där vi varit tidigare, säger plutonchef Marcus Olofsson.
Alla gör uppsittning i vagnarna och de tre stridsfordonen rullar ut från patrullbasen. Färden går längs krokiga vägar och till och med över en stock som inte är någon match för en CV90.
Plutonen stannar vid två hyddor som ligger inbäddade i grönskan. Gruppchef Fredrik Rapp, Michel Gunnarsson och Rikard Knutsen börjar samverka med en man i byn. Inom kort har hela familjen samlats runt de svenska soldaterna och de berättar gärna om hur livet ter sig i plantagen.
- Det verkar som om det har varit lugnt här i ett par månader, sen det hittades två döda vakter och lokala polisen kom hit, säger Rapp efteråt.
Patrullen gör uppsittning igen. Fler vägar, som alla ser likadana ut kontrolleras med GPS mot kartan. Vid en av de större byarna stannar plutonen igen.
- Här har vi varit tidigare. Det var här i närheten man hittade de två döda vakterna för några veckor sedan, säger Olofsson.
Skyttegrupperna delar upp sig på tre täter och börjar gå genom byn. Husen är gjorda i tegel och det råder ordning och reda.
- Den största skillnaden man kan se mellan Firestone och andra plantager är att det är högre levnadsstandard här. Till exempel har fler människor skor här och bättre kläder, säger Marcus Olofsson.
Vid ett hus stannar plötsligt Fredrik Rapp och ropar sedan till de andra:
- Kom hit får ni se. Det är en kvinna här som fått tre barn idag.
När soldaterna kommer dit ser de en stolt kvinna som visar upp sina nyfödda trillingar. Hon ser pigg ut och stod och lagade mat när patrullen kom förbi.
När plutonchef Marcus Olofsson summerar vad han lärt sig under missionens åtta månader och drygt 40-tal nätter i fält, säger han att det främst är hur människor lever.
- Det är en märklig blandning mellan stenålder och nutid. Folk lagar mat över öppen eld och pratar i mobiltelefon samtidigt. Jag har sett fyraåringar som tvättar sina kläder själv och som bär sin egen vikt i vatten på huvudet, säger han.