Personalförsörjningen måste förändras i grunden, från fokus på krigsorganisations-volym och årsvis repetition, till fokus på kompetensförsörjning. Högsta prioritet är att leverera rätt personal, i rätt tid, till insatta och insatsberedda förband.

Grunderna för personalförsörjningen ska ändras från plikt till frivillighet. Stående och kontrakte-rade förband ska bemannas av personal med rätt förutsättningar. Obalanser ska åtgärdas, vilket innebär att personalförsörjningen även ska säkerställa behovet av ökad etnisk mångfald samt jäm-nare könsfördelning och mer ändamålsenlig ålderstruktur.

Vi ska fullfölja införandet av det utvecklade befälssystemet med två karriärvägar där specialist-officerare på sikt ska utgöra majoriteten av officerarna.

För all personal, såväl civil som militär, är det kompetensbehovet utifrån verksamhetsnyttan som ska styra vars och ens yrkesutveckling och möjlighet till befordran. En övergång till ett yrke utan-för Försvarsmakten ska ses som ett naturligt alternativ.

Tjänstgöringsskyldighet ska successivt införas och gälla i samtliga uppgifter, vilket innebär att frivilligheten för anställda att delta i insatser utanför Sverige ska upphöra. Utlandsstyrkan ska av-vecklas.

Det nya personalförsörjningssystemet ger större flexibilitet, ökad mångfald och bättre åldersstruktur vilket är en förutsättning för att Försvarsmakten ska kunna uppfylla kraven på operativ förmåga genom insatser och beredskap för insatser.

 Om försvarsberedskapen så kräver ska personalförsörjningen även kunna baseras på en tillämpning av lagen om totalförsvarsplikt.