Fram till 1980 har kvinnor enbart haft civila tjänster i försvaret, som sekreterare, kökspersonal, städpersonal och i serviceförråd. Kvinnor har också funnits i olika frivilligorganisationer, som Blå Stjärnan och Lottorna.
Blå Stjärnan har anor från 1917, och hade från början uppgiften att frigöra män från lantbrukssysslor till krigsfunktioner. I dag har föreningen 5 500 medlemmar. De utövar och sprider kunskap om djurhållning, djursjukvård och djurskydd.
Lottorna bildades 1924 under namnet Sveriges Landstormskvinnor. I dag finns cirka 18 000 kvinnor i organisationen som arbetar med att rekrytera och utbilda kvinnor till olika uppgifter i totalförsvaret.
Under 60-talet hölls diskussioner om kvinnor i försvaret. Förslagen fick inget gehör då, men 1975 tillsattes en statlig utredning om hur kvinnor skulle kunna medverka. Slutsatsen blev att kvinnor skulle få möjlighet till anställning som yrkesofficerare i flygvapnet.
1979 fattade riksdagen ett beslut som innebar att de första kvinnorna kunde påbörja sin frivilliga grundutbildning i flygvapnet 1980, samma år som Sveriges jämställdhetslag trädde i kraft. Det året sökte 103 tjejer. 30 påbörjade grundutbildningen och 28 genomförde den.
1981 beslutade riksdagen att både kvinnor och män ska kunna rekryteras till befälsyrken inom alla försvarsgrenar. Kvinnor tilläts tjänstgöra som officerare, och senare också som soldater och sjömän.
1989 fick kvinnor formellt tillträde till alla delar av Försvarsmakten, men fram till 1994 krävdes det att kvinnor avsåg att göra officersutbildning för att överhuvudtaget få göra värnplikt.
Sedan slutet av 90-talet bedriver Försvarshögskolan genusforskning med fokus på kvinnliga officerares och värnpliktigas situation inom Försvarsmakten.
År 2000 anordnades för första gången en träff för värnpliktiga kvinnor från hela landet. Senare samma år bildades Nätverket Värnpliktiga Kvinnor (NVK), vars syften bland annat är att förbättra förutsättningarna för de värnpliktiga kvinnorna och öka andelen kvinnor som söker till officersutbildning och internationell tjänst.
I oktober 2002 höll Försvarshögskolan och den svenska Försvarsmakten den första nordiska konferensen om integrerandet av kvinnor i Försvarsmakten. Till konferensen bidrog gäster från de nordiska grannarnas staber, från Nato, Storbritannien, USA och från det svenska försvaret.
2003 utformade Försvarsmakten den första centrala jämställdhetsplanen. Lokala planer hade förekommit tidigare, men med skiftande kvalitet. I dag finns tydliga riktlinjer för ett konkret och omfattande jämställdhetsarbete på central nivå, och lokalt ute på förbanden.
På tio år, mellan 1996 och 2006, har andelen mönstrande tjejer i förhållande till killar fördubblats, och andelen tjejer bland de uttagna till lumpen tredubblats. Det är en förbättring, men andelen kvinnor bland de inryckta 2006 var fortfarande liten, bara fem procent.
De senaste tio åren har andelen yrkesofficerare som är kvinnor ökat från 2,5 till 4,5 procent.
Andelen kvinnor bland de civilt anställda i Försvarsmakten är i dag nästan 40 procent.