Försvarsmakten är av tradition en mansdominerad organisation. 1980, samma år som Sveriges jämställdhetslag trädde i kraft, var året då kvinnor för första gången tilläts söka vissa militära tjänster. I dag är det svenska försvaret i förändring. Det gamla invasionsförsvaret omformas till ett flexibelt insatsförsvar med förmåga att hantera nya och annorlunda uppgifter.

En viktig del i försvarets förändring är strävan efter en jämnare könsfördelning och en personalsammansättning som speglar det svenska samhällets mångfald. Det är avgörande för verksamhetens effektivitet, inte minst vid internationella insatser och i samverkan med andra länder och kulturer.

Försvarsmakten ska verka för demokrati och mänskliga rättigheter, bland annat utifrån FN:s internationella mål, Sveriges jämställdhetspolitiska mål och diskrimineringslagen. Grundtesen i de mänskliga rättigheterna är att alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Jämställdhets- och jämlikhetsarbetet är en del av detta. Alla människor oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder ska ges samma frihet och rätt att forma samhället och sitt eget liv.

För Försvarsmakten, vars uppdrag är att bevara demokratin, är grundprinciperna för mänskliga rättigheter och jämställdhet synnerligen viktiga att efterleva. Det innebär en fullständig jämställdhet i den egna organisationen, och att aktivt verka för Sveriges jämställdhetspolitiska mål.

FN och de internationella målen

Sverige har tillsammans med många av världens länder anslutit sig till FN i strävan mot rättvisa, frihet och fred i världen. För att Sverige och Försvarsmakten på bästa sätt ska kunna verka för dessa mål, till exempel genom internationella insatser, är det viktigt att föregå med gott exempel. Just jämställdhet är ett av FN:s mest prioriterade globala mål.

Betydelsen av jämställdhet för FN har bland annat tydliggjorts i en konvention om avskaffandet av all slags diskriminering mot kvinnor. Den antogs 1979 och trädde i kraft ett par år senare. Sverige har anslutit sig till konventionen, och erkänner att jämställdhet, både i hemmet och i samhället, har stor betydelse för nationell och internationell utveckling.

FN:s säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet utgör en av grunderna i Försvarsmaktens internationella fredsarbete tillsammans med resolution 1820 som handlar om sexuellt våld och säkerhet. I och med resolution 1820 har kvinnors rättigheter i krigsområden stärkts, bland annat då systematiskt våld mot kvinnor i väpnade konflikter numera räknas som krigsförbrytelser.

Alla länder som är medlemmar i FN ska utifrån resolution 1325 aktivt verka för att:

• Öka kvinnors deltagande i konfliktförebyggande och fredsbefrämjande insatser och stödja lokala kvinnors fredsinitiativ i konfliktområden
• Säkerställa att kvinnor deltar i institutioner och i beslutsfattande i konfliktsituationer och i övergångsprocesser från konflikt till fred
• Stärka skyddet för kvinnors och flickors mänskliga rättigheter och särskilda behov i samband med krig och konflikt
• Integrera ett jämställdhetsperspektiv i freds- och säkerhetsfrämjande och humanitära insatser

FN har dessutom formulerat ett särskilt jämställdhetsmål som ett av åtta millenniemål som ska uppnås till 2015. Jämställdhetsmålet uttrycker konkreta åtgärder för att utjämna orättvisa könsskillnader i utbildning, arbete och makt runt om i världen.

År 2004 tog Försvarsmakten initiativet att starta projektet Genderforce, i syfte att förbättra de svenska internationella insatserna ur ett genusperspektiv. Det var ett försök att förverkliga resolution 1325 genom ökad kunskap i genusfrågor bland de medverkande och ett ökat antal kvinnor i insatser. I dag är Genderforce ett utvecklingssamarbete mellan Försvarsmakten och fem andra svenska organisationer.

Sveriges jämställdhetspolitiska mål

Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina liv.

Under det övergripande målet finns fyra delmål:

Jämn fördelning av makt och inflytande

Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren i beslutsfattandet.

Ekonomisk jämställdhet

Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.

Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet

Kvinnor och män ska ha samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor.

Mäns våld mot kvinnor ska upphöra

Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet.

Diskrimineringslagen

I Sverige har vi sedan 1 januari 2009 en ny diskrimineringslag. Den nya diskrimineringslagen inkluderar kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Den nya lagstiftningen innebär bland annat ett ökat skydd för sökande vid rekrytering. I Försvarsmakten omfattas all anställd personal av samma rättigheter och skyldigheter, inklusive värnpliktiga.

I och med den nya diskrimineringslagen har Försvarsmakten valt att utöka de aktiva åtgärderna till att inbegripa samtliga diskrimineringsgrunder, då det är tillämpningsbart. Försvarsmakten ligger också i framkant i och med att det förutom en jämställdhetsplan även tagits fram ett styrdokument för jämlikhet.

Samverkansrådet

Samverkansrådet är ett rådgivande organ för Försvarsmakten, Försvarshögskolan och Pliktverket i frågor som rör jämställdhet, jämlikhet och diskriminering. I rådet deltar förutom representanter för de tre myndigheterna även representanter från Värnpliktsrådet, Föreningen för homo-, bi- och transpersoner i Försvaret (HoF) samt Försvarshögskolans studentkår. Samverkansrådet arbetar för allas lika värde, rättigheter och möjligheter inom de tre myndigheterna. Var och en av myndigheterna svarar för ordförandeskapet ett år i taget.

Nätverk

Nätverket Värnpliktiga Kvinnor (NVK) är ett forum för landets alla värnpliktiga kvinnor, med möjlighet att utbyta erfarenheter och synliggöra problem. NVK, som har funnits sedan 2000, verkar för en bättre utbildningsmiljö och bättre förutsättningar för värnpliktiga kvinnor att prestera bra i sin tjänst.

Det finns även ett nätverk för officerare som är kvinnor, Nätverket Officer och Kvinna (NOK). Vissa förband har valt att utöka detta nätverk till att även omfatta civilt anställda kvinnor, Nätverket Officer Civil Kvinna (NOCK). NOK och NOCK är inte lika väletablerade som NVK, men finns vid vissa förband.

Definition av begrepp

Jämställdhet

Ordet jämställdhet används i Sverige när det gäller förhållandet mellan kvinnor och män. Inte sällan förväxlas begreppet jämställdhet med jämlikhet.
Jämlikhet rör alla människors lika värde medan jämställdhet är förbehållet förhållandet mellan könen.

Jämlikhet

Jämlikhetsbegreppet är egentligen bredare än vad diskrimineringslagen medger. Detta innebär att alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter utan åtskillnad av något slag, enligt FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. I Försvarsmaktens styrdokument för jämlikhet refererar vi till jämlikhet i relation till diskrimineringsgrunderna.

Likabehandling

Likabehandling är den metod vi använder för att nå jämlikhet. Det betyder inte att alla personer ska behandlas lika, utan att personer ges möjligheter att utifrån sina individuella förutsättningar kunna utföra ett likvärdigt arbete, oberoende av diskrimineringsgrund. Inom Försvarsmakten respekterar vi individen och tillvaratar människors kompetens. Våra olikheter är en styrka som bidrar till vår effektivitet.

För övriga begreppsdefinitioner se Försvarsmaktens jämställdhetsplan och Försvarsmaktens styrdokument för jämlikhet.