Här nedan har vi samlat allmänna frågor och svar. Se särskilda frågeställningar som rör reservofficerare, pension, fullmakt och övergångsorganisation under "Relaterad information".
Fråga och svar utlagd 3 november 2010:
Hur blir hanteringen om en medarbetare som tidigare svarat ja till internationell arbetsskyldighet ändrar sig till nej?
Intill dess att medarbetaren genom förbandschefs beslut har fått en ny anställning som omfattar internationell arbetsskyldighet och beslutet om anställningen tydligt har offentliggjorts (till exempel på regementsorder eller motsvarande och att den anslagits på förbandets anslagstavla), kommer han eller hon att hanteras på samma sätt och utifrån samma beredningsgrunder som för en medarbetare som senast 20 september svarade nej.
Detta innebär att medarbetaren kommer att sägas upp eller placeras i övergångsorganisationen.
Grund för uppsägning är arbetsbrist och vederbörande kommer att omfattas av stöd i enlighet med Trygghetsavtalet.
En officer med fullmakt kommer att placeras i övergångsorganisationen direkt, eftersom han eller hon inte kan sägas upp på grund av arbetsbrist.
För det fall att en medarbetare som svarat ja och fått en ny anställning som omfattar internationell arbetsskyldighet ändrar sig till att svara nej, så innebär det att han eller hon därmed säger upp sig själv från sin anställning i Försvarsmakten.
En officer med fullmakt som ändrar sig från ett ja till nej säger därmed upp den särskilda anställning som inkluderar internationell arbetsskyldighet och återgår till sin fullmaktsanställning. Han eller hon placeras i förbandets övergångsorganisation.
Tidigare utlagda frågor och svar
När måste medarbetarna ta ställning?
Senast måndagen den 20 september 2010 måste de medarbetare som inte redan har internationell arbetsskyldighet, ha tagit ställning och lämnat sitt undertecknade ställningstagande till sin lokala HR-avdelning vid det förband där han eller hon har sin tillsvidareplacering, så att de kan sammanställa underlaget och skicka det till Högkvarteret och Försvarsmaktens HR-centrum.
Svarsblanketterna finns att ladda ned, se länken Blanketter och dokument under Relaterad information, samt från Försvarsmaktens intranät (emils startsida och HR-portalen).
Vad händer om man inte lämnar in svar på frågan om sitt ställningstagande till internationell arbetsskyldighet?
Då kommer det att hanteras som att medarbetaren har svarat nej.
Var finns information och fakta?
Medarbetaren kan få information från HR-direkt (telefon 08-514 393 00, e-post: hr-direkt@mil.se) eller från sin närmaste chef eller HR-chefen vid hans eller hennes förband. Information kommer också att läggas ut på emils startsida och HR-portalen, samt löpande på Försvarsmaktens webbplats.
Vad händer efter att man har svarat ”ja”?
Om medarbetaren svarar ”ja” på svarsblanketten så får han eller hon en ny anställning som omfattar arbetsskyldighet att tjänstgöra inte bara i Sverige utan även internationellt. Inga andra villkor ändras i samband med detta. Den nya anställningen innebär att medarbetaren har möjlighet att få tjänstgöra utomlands.
Om medarbetaren redan har internationell arbetsskyldighet, måste han eller hon skriva på en gång till då?
Nej.
Om medarbetaren är anställd som reservofficer och dessutom har en eller flera andra anställningar i Försvarsmakten – måste han eller hon skicka in flera blanketter då?
Ja, medarbetaren måste skicka in en blankett per anställning och till det eller de förband där hans eller hennes olika anställningar finns – det är ju inte säkert att det är samma förband. Medarbetaren måste även ange vilken av sina anställningar som blanketten avser.
Om man svarar ja påverkas då andra villkor som man har inskrivet i sitt nuvarande anställningsbevis?
Nej.
Kan man tvingas att tjänstgöra i Afghanistan?
Om medarbetaren är placerad på en typ av befattning som också behövs i Afghanistan och Försvarsmakten inte kan hitta den kompetensen hos någon annan individ i hela Försvarsmakten som är intresserad av att åka så innebär arbetsskyldigheten att han eller hon kan bli tvungen att åka. Detta givetvis under förutsättning att medarbetaren inte har sociala eller andra godtagbara skäl som hindrar personen från att åka.
Vad gäller för den som inte kan åka internationellt på grund av hälsoskäl?
Den medarbetaren kan omreglera sin anställning precis som alla andra. Arbetsskyldigheten blir vilande tills personen blir frisk. Inte heller handikapp är begränsande eftersom arbetsskyldigheten omfattar all utlandsverksamhet och inte bara de internationella militära insatserna. Medarbetaren skulle till exempel kunna tjänstgöra på någon av de stabsbefattningar Försvarsmakten har i andra länder.
Om man har små barn då eller inte kan av andra sociala skäl?
För att arbetsgivaren och den enskilde ska kunna planera sin verksamhet på ett bra sätt är dialogen mellan medarbetare och chef oerhört viktig. Genom en bra dialog undviker Försvarsmakten att sätta den enskilde i en omöjlig situation samtidigt som man skapar ett hållbart planeringsunderlag för cheferna så de kan använda sin personal så optimalt som möjligt ur båda parters synvinkel.
Kan man få stöd till anhöriga med att till exempel hämta barn på förskolan eller skotta snö?
I det så kallade Utlandsavtalet finns det ett utlandstillägg som den anställde kan använda för att köpa denna typ av tjänster.
Hur ofta ska man göra internationell tjänst?
Exakt hur många gånger var och en kan behöva åka utomlands kommer inte att regleras eftersom det beror på de uppgifter Försvarsmakten får från riksdag och regering. Det kommer också att vara väldigt individuellt beroende på vilken befattning och kompetens medarbetaren har och individens sociala omständigheter.
Kan man säga nej om det är en farlig eller riskfylld tjänstgöring?
Nej, det skulle inte kunna gå att reglera vad som är farligt eller inte eftersom förhållandena i olika militära insatser kan förändras väldigt fort. I slutändan är det riksdagen som avgör om Försvarsmakten ska skicka trupp på ett visst uppdrag och därmed också bestämmer vilken risk Sverige som nation är beredd att ta. Sedan kan det vara så att medarbetaren inte är lämplig att åka på en sådan tjänstgöring beroende på sina personliga förutsättningar.
Vilka villkor gäller för den som ska tjänstgöra internationell?
Det finns lagar och avtal som bland annat reglerar vilken arbetstid och vilka övriga villkor som gäller när medarbetare tjänstgör utomlands. Tackar medarbetare ja till internationell arbetsskyldighet så gäller detta regelverk precis som idag. Vid årsskiftet kommer Lagen om utlandsstyrkan att ersättas av en ny Lag om internationella militära insatser. Mot bakgrund av det kommer utlandsavtalet att omförhandlas under hösten så att det anpassas till den nya lagen. Försvarsmaktens avsikt är att tillämpa det nuvarande utlandsavtalet intill dess parterna överenskommit om något annat.
- Tjänstgöring i utlandsstyrkan regleras bland annat i Försvarsmaktens utlandsavtal och i Lagen och förordningen om utlandsstyrkan.
- Tjänsteresor utomlands regleras bland annat i Försvarsmaktens arbetstidsavtal.
- Utlandsstationeringar regleras i det centrala avtalet "URA".
Om medarbetaren svarar ja till internationell arbetsskyldighet –kan han eller hon ändå komma att sägas upp under omstruktureringen?
Ja, om medarbetaren tillhör de kategorier som berörs av verksamhetsneddragningar, så kan han eller hon komma att bli uppsagd även om medarbetaren har sagt ja.
Hur hanteras anställda som är vapenvägrare eller har en tro som kan komma i konflikt med internationell tjänstgöring?
De får precis som alla andra ta ställning till vad den internationella arbetsskyldigheten innebär för dem.
Vad händer om medarbetaren tackar nej till att omreglera sin anställning?
Då riskerar individen uppsägning på grund av arbetsbrist. Detta eftersom kravet på internationell arbetsskyldighet kommer finnas på alla befattningar i Försvarsmakten.
Vad händer om medarbetaren tackar nej till att omreglera sin anställning, men vill vara kvar i Försvarsmakten?
Generellt sett kan man inte det. Alla befattningar kommer att omfattas av kravet på internationell arbetsskyldighet.
Vill Försvarsmakten att personal ska sluta?
Nej. Viljan är att alla i Försvarsmakten ska säga ”ja” till att vidga sin arbetsskyldighet att även omfatta internationell arbetsskyldighet.
Kommer alla som säger nej att sägas upp?
Försvarsmakten kommer att genomföra en särskild beredning i denna fråga, när man vet vilka och hur många som sagt nej. Det finns ett visst utrymme för så kallade särlösningar under en övergångsperiod. Försvarsmakten kan dock inte bemanna den ordinarie organisationen med medarbetare som sagt nej. De kommer att placeras i en så kallad övergångsorganisation och successivt avvecklas ut ur denna.
Om en medarbetare säger nej och blir uppsagd på grund av arbetsbrist, omfattas han eller hon då av Trygghetsavtalets möjlighet till åtgärder?
Ja.
Om en medarbetare blir uppsagd, måste han eller hon arbeta under uppsägningstiden?
Ja, medarbetaren har arbetsplikt under uppsägningstiden, om inte den anställde och arbetsgivaren har kommit överens om något annat.
Hur länge kan man ångra sig och svara ja om man först har svarat nej?
Det kan man göra ända fram till dess man har blivit delgiven ett uppsägningsbesked.
Om medarbetaren säger nej och blir uppsagd, kan han eller hon då få karriärväxla?
Nej, då har medarbetaren möjlighet att nyttja de åtgärder som finns i Trygghetsavtalet.
Medarbetare som är mitt uppe i en karriärväxling och har sagt upp sig – ska de ändå skicka in ett svar på om de vill omreglera sin anställning?
Nej, det behöver de inte göra.
Hur vet man när man kommer att bli uppsagd?
Efter den beredning som genomförs till och med vecka 041 kommer det att fattas beslut om vilka av dem som säger nej som sägs upp och vilka som eventuellt kommer att placeras i den så kallade övergångsorganisationen. Uppsägningsbesked lämnas till medarbetarna vecka 042. De som placeras i övergångsorganisationen kommer att successivt därefter avvecklas ut ur denna, antingen genom uppsägning på grund av arbetsbrist eller genom egen uppsägning eller pensionsavgång.
Från vilket datum blir man uppsagd?
31 oktober 2010 för huvuddelen. De som eventuellt hamnar i övergångsorganisationen kommer successivt att avvecklas ut ur den organisationen. Där blir det individuellt från vilket tidpunkt man slutar i Försvarsmakten.
Varför valde ÖB att fatta beslut på sommaren?
För att de enskilda medarbetarna skulle ha rimlig tid att fundera över sitt ställningstagande fram till i september. Senast den 20 september ska medarbetaren ha fattat ett beslut.
Varför skickade ÖB ett brev under medarbetarens semester?
Den enskilde medarbetaren måste ges så stor insyn som möjligt i de förändringsprocesser som pågår i Försvarsmakten. Syftet med brevet från överbefälhavaren och informationen på www.forsvarsmakten.se var dels att snabbt nå ut och informera medarbetarna om att myndigheten har fattat ett beslut eftersom det var semestertider, dels att underlätta för medarbetarna att mogna i sitt ställningstagande under sommaren.
Efter sommaren tar garnisons- och förbandscheferna över dialogen med sina medarbetare och ska förklara innebörden av internationell arbetsskyldighet.
Vissa medarbetare har fått två brev från ÖB hemskickade om internationell arbetsskyldighet, det ena ser konstigt ut. Varför?
I samband med utskick av ÖB:s brev om internationell arbetsskyldighet den 2 juli uppstod ett tekniskt fel. Pdf-filen levererades till Posten intakt med adresser, men en inställning i Postens e-verktyg gjorde att några bokstäver föll bort. Försvarsmakten stoppade 7 000 brev, men resterande brev hade redan skickats när felet upptäcktes. Problemet är löst och ÖB:s brev har skickats ut på nytt.
Om du har fått två brev ber vi dig att överse med detta, innehållet är detsamma förutom att det fattas några bokstäver i det första brevet.
Varför är det så bråttom?
Försvarsmaktens nya organisation ska vara bemannad och klar till årsskiftet 2010/2011. För att kunna veta vilka arbetstagare som står till förfogande för att bemanna den nya organisationen måste medarbetarnas ställningstagande finnas tillgängligt i slutet av september.
Finns det medarbetare i Försvarsmakten som redan nu har internationell arbetsskyldighet?
Ja, de officerare som anställts efter år 2004 har det redan i sin anställning. Alla officerare som återanställs har det. Officerare som från och med år 2009 genomför det som tidigare benämndes ”nivåhöjande” utbildningar har det och de som redan tidigare på eget initiativ har omreglerat sin anställning har det också. Alla som nyanställs från om med nu har också internationell arbetsskyldighet.
Finns information om internationell arbetsskyldighet bara på www.forsvarsmakten.se?
Nej. ÖB kallade till ett extrainsatt chefsmöte om internationell arbetsskyldighet innan myndigheten fattade beslut. Förbandscheferna har underlag och har fått i uppgift att kommunicera med sina medarbetare.
Har Försvarsmakten fattat beslut utan facklig samverkan?
Nej, Försvarsmakten samverkade med sina fackliga motparter innan beslutet togs. I en fråga som denna kan myndigheten ta beslut även om arbetstagarorganisationerna säger nej. Slutsamverkan hölls den 30 juni och slutade i oenighet. Arbetstagarorganisationerna begärde därefter en central förhandling enligt Medbestämmandelagen som hölls den 1 juli. Efter detta tog ÖB beslut den 2 juli.
Hur deltar de fackliga organisationerna i arbetet?
Det finns en gemensam utvecklingsgrupp inom ramen för ASU FM (avtal om samverkan för utveckling inom Försvarsmakten) där arbetstagarorganisationerna och Försvarsmakten arbetar med att omhänderta många av de aktuella frågeställningarna. Även om arbetstagarorganisationerna och Försvarsmakten har olika syn på frågan så är arbetstagarorganisationerna med i arbetet för att på så sätt bidra till bästa möjliga lösning.
Stämmer det verkligen att det bara kommer att finnas befattningar som kräver internationell arbetsskyldighet?
Ja. Vår riksdag och regering förväntar sig att Försvarsmakten kan lösa alla sina uppgifter och då måste myndigheten veta att man kan använda personalen till alla dessa uppgifter. Vissa medarbetare kommer att verka utomlands i större omfattning och vissa medarbetare knappast alls – precis som idag.
Varför har inte Försvarsmakten fattat beslut om internationell arbetsskyldighet tidigare?
Internationella arbetsskyldigheten är en av flera pusselbitar som ingår i den förändring som nu sker med Försvarsmaktens personalförsörjning. Därför måste myndigheten ta de olika delarna i rätt ordning
Personalen tjänstgör redan i dag internationellt, utan någon skyldighet, varför måste anställda skriva på – det fungerar ju ändå?
Från och med den 1 januari 2011 bygger lagstiftningen på att anställda åker ut internationellt i sin befintliga anställning oavsett om den anställde ingår i ett insatsförband eller stödjer insatsförbandet. För att arbetsgivaren ska kunna arbetsleda personalen, rent arbetsrättsligt, måste de ha den internationella arbetsskyldigheten. Annars kan inte Försvarsmakten säkerställa att man har alla förutsättningar som krävs.
Varför kan det inte vara frivilligt att ha den internationella arbetsskyldigheten?
Försvarsmakten kommer från och med 1 januari 2011 inte att kunna anställa redan försvarsmaktsanställda särskilt för att åka på internationella insatser. Den nya lagen bygger på att medarbetarna åker inom ramen för sin befintliga anställning. Därför behöver Försvarsmakten veta att alla anställda har den vidgade arbetsskyldighet som krävs. Detta är ett sätt för Försvarsmakten att kunna säkerställa att man kan lösa de uppgifter som myndigheten har.
Måste den medarbetare som har svårt att se att hans eller hennes kompetens verkligen behövs utomlands ändå omreglera sin anställning?
Ja, alla måste omreglera sina anställningsavtal eftersom Försvarsmakten i framtiden kanske får uppgifter där medarbetarens kompetens behövs. Försvarsmakten behöver veta att alla är med, även om kanske just en individ inte i dagsläget är aktuell för en internationell tjänstgöring.
Innebär detta att medarbetaren också kommer att bli krigsplacerad?
För närvarande avser Försvarsmakten bara att krigsplacera de som placeras i insatsorganisationen.
Kommer tjänstgöring utomlands vara meriterande för anställdas karriär i Försvarsmakten?
Ja. Tjänstgöring utomlands ger viktig erfarenhet och kompetens som är efterfrågad i Försvarsmakten.
Varför gäller detta även civilanställda?
Försvarsmakten behöver de olika kompetenser som den civila personalen har i den internationella verksamheten.
I och med att civilanställda svarar "ja" så kan förväntningar skapas hos dem. Innebär det här man som civilanställd medarbetare kan söka vilken utlandstjänst som helst? Hur ser möjligheterna ut för att söka utlandstjänst?
Varje befattning i utlandstjänst, såväl i internationella insatser som i övrigt, har en bestämd kravprofil knuten till sig. Detta innebär att man kan bara söka befattningar där man uppfyller kraven. För ett antal befattningar krävs en viss specialkompetens som i stor utsträckning finns hos den civilanställda personalen.
Kommer det att skilja sig åt i ersättning och andra villkor mellan civilanställda och officerare?
Nej. I och med att vi från årsskiftet får en ny lag som ersätter lagen om utlandstyrkan så kommer alla som tjänstgör i internationella militära insatser att omfattas av samma regelverk, även de som åker till insatsområdet för kortare tider, till exempel för underhållsarbeten kommer att omfattas av samma regelverk.
Kommer lönerna ses över – då förutsättningarna i anställningen förändras?
Nej, lönerna kommer inte att ändras med anledning av att arbetsskyldigheten förändras.
Förändras villkor såsom lönesättning, ersättningar vid utlandstjänstgöring, som en direkt följd av att man säger ja till internationell arbetsskyldighet?
Nej.
Kommer avtalen för ersättningar att göras om?
Det så kallade Utlandsavtalet kommer att förhandlas om under hösten, med start i september, främst mot bakgrund av att lagen som reglerar internationella militära insatser (före detta Utlandsstyrkan) görs om. I vilken utsträckning förhandlingen kommer att medföra några ändringar i ersättningsnivåerna är det för tidigt att uttala sig om.
Kommer regelverket som reglerar medarbetarens villkor vid verksamhet internationellt att förändras?
Lagen om utlandsstyrkan kommer vid årsskiftet att ersättas av en ny lag om internationella militära insatser. Den nya lagen innebär bland annat att man tjänstgör i internationella militära insatser i sin befintliga anställning. Den nya lagen innebär också att tjänsteresor till insatsområdena omfattas av den nya lagen.
Försvarsmaktens utlandsavtal kommer att överses under hösten för att anpassas till den nya lagen.
Vid insatser i framtiden - innebär internationell arbetsskyldighet att alla medarbetare omfattas av a) samma kollektivavtal och b) samma folkrättsliga status?
a) I dag finns det en skillnad mellan den som är anställd i utlandsstyrkan och den som åker på tjänsteresa. I den nya anställningen ska dessa skillnader försvinna och alla kommer att ha samma villkor.
b) Den folkrättsliga statusen påverkas inte av hur Försvarsmaktens anställningsavtal ser ut. Den folkrättsliga statusen kommer att vara beroende av till vilket insatsområde man ska åka till i relation till vilken typ av arbetsuppgift som en individ ska utföra under tiden i insatsområdet.
Beroende på de enskilda statusavtalen mellan värdnationen och FN/Nato/EU så kan reglerna för arbete i ett insatsområde variera. I vissa fall kan det vara befogat att bära uniform och vara beväpnad för självskydd även om man inte deltar i insatsen. Detta får dock avgöras i varje enskilt fall. Försvarsmakten kommer att beakta denna situation vid avtalsförhandlingar om vår status.
Kan Försvarsmakten säga upp den som inte vill, rent juridiskt?
Ja.
Hur blir det med försäkringsfrågorna?
Den nya lagen om internationella militära insatser kommer att medföra att riskgarantin kommer att omfatta fler. Mer information om försäkringar kommer att läggas ut efterhand.
När försvinner utlandsstyrkan?
Lagen om utlandsstyrkan upphör vid årsskiftet. Det innebär bland annat att man kommer att tjänstgöra i internationella militära insatser inom ramen för sin anställning. Inte som i nuläget då man får en separat anställning i Utlandsstyrkan. Lagen innebär också att de som åker ner till insatsområden på tjänsteresa kommer att omfattas av lagen.