Fartygen har redan på projekteringsstadiet rönt stor internationell uppmärksamhet. De har byggts och utrustats för att motsvara höga krav på smygteknik (stealth). Denna teknik medför att motståndaren får svårare att upptäcka fartygen, oavsett om spaning sker med hjälp av radar, infrarödteknik (värme) eller hydroakustik (ljud).
HMS Härnösand sätter full fart.
Foto: Guy Toremans
Helikopter landar på korvetten Visby.
Foto: Pia Ericson FMV T&E
Fartygen är byggda i kolfiberarmerat plastlaminat, ett material som gör dem mycket motståndskraftigt i förhållande till sin vikt. Materialet är en av hemligheterna bakom smygtekniken då det kombinerar mycket goda egenskaper för att göra fartyget omagnetiskt, svårupptäckt på radar och IR (värmestrålning) samtidigt som det, i de fall en undervattensdetonation skulle inträffa nära fartyget, tål stöteffekter mycket bra.
Fartygen har sensorer och vapensystem med långa räckvidder. För strid på långa avstånd används sjömålsrobotar. För självförsvar samt för strid på kortare avstånd finns en 57 millimeters allmålspjäs. Mot ubåtar är fartygen utrustade med målsökande ubåtsjakttorpeder. Fartygen planeras att bestyckas med luftvärnsrobot.
De uppgifter som Visbykorvetterna klarar av är: ytstrid, ubåtsjakt, eskortering och minröjning. Förutom dessa uppgifter så kommer fartyget att utrustas med ett avancerat luftförsvar samt ett kraftfullt ledningssystem.
Besättningen ombord utför ett lagarbete där man är beroende av varandra vilket skapar en särskild sammanhållning och gemenskap. På ett modernt stridsfartyg finns mycket avancerad utrustning vilket gör att andelen officerare är förhållandevis stor.