Överkommendanten i Stockholm är generallöjtnant och den främste företrädaren för den statsceremoniella verksamheten.

Kommendanten i Stockholm är överste och tillika chef för Livgardet i Kungsängen. Han sammanhåller högvaktstjänsten och Försvarsmaktens övriga statsceremoniella verksamhet.

Chefen för Kommendantstaben med överkommendantens expedition (med säte i Högvaktsflygeln på Kungliga Slottet i Stockholm) är överstelöjtnant och lyder under Kommendanten i Stockholm. Han biträder härvid vid ledningen och genomförandet av högvaktstjänsten vid Stockholms och Drottningholms Slott samt övrig statsceremoniell verksamhet. Kommendantstaben består av chef, ställföreträdare, sekreterare samt fem fasta garnisonsbefäl (varav ett ständigt tjänstgör på Drottningholms slott). Vid de bägge slotten finns dessutom fast anställd kökspersonal för utspisning av högvakterna, som är förlagda i bägge slottens högvaktsflyglar.

Kortfattat kring uppgifterna

Högvakten:

• sammanhåller högvaktstjänsten samt myndigheters, organisationers och Försvarsmaktens medverkan vid statsceremonier med mera i Stockholm.
• reglerar högvaktstjänsten inom Försvarsmakten.
• organiserar (och deltar i) på begäran från riksdagens talman, statsministern, riksmarskalken, departementschef eller Högkvarteret den militära delen av kungliga-, stats-, och andra officiella ceremonier respektive utländska besök och örlogsbesök.
• samverkar med Riksdagens talman, Statsministern, Riksmarskalken och Stabschefen hos H.M. Konungen i ceremoniella ärenden.

Kommendantstaben berörs dessutom idag av många större arrangemang i centrala Stockholm samt massmediala kontakter och utåtriktad informationsverksamhet.

Organisationshistorik och traditionsbakgrund

Befälet över Stockholms garnison har växlat under århundradenas lopp. Under större delen av 1700-talet fanns ingen högste befälhavare i huvudstaden. Varje förbandschef förde då befälet över sin truppkontingent. Detta blev emellertid i längden opraktiskt och under Gustav III:s regering inrättades den 20 oktober 1790 en särskild befattning ”Kungl Maj:ts tjänstgörande Generaladjutant” , som bland andra funktioner också hade den att utöva högsta befälet över armétruppförbanden inom garnisonen. Tjänstgörande generaladjutanten utnämndes av Konungen bland övriga generaladjutanter, till en början för en vecka i sänder, sedan för längre tidsperioder.

År 1808 uppdelades generaladjutantskapet i två befattningar: tjänstgörande generaladjutanten för expeditionen samt befälhavande generaladjutanten i Stockholm (med biträde av över- och stabsadjutanter). Ur den senare befattningen utvecklade sig överkommendantskapet. Befälhavande generaladjutanten benämndes från 1818 överkommendant  och befälhavande överadjutanten för kommendant  för Stockholms garnison. Denna organisation varade i stort sett oförändrad till 1926, då äldste sekundchef eller regementschef inom garnisonen tillika blev kommendant (varvid adjutantsbefattningen i fortsättningen sköttes av en kommenderad officer).

Den 1 oktober 1938 bildades det så kallade överkommendantskapet bestående av överkommendanten, tillförordnade kommendanten, adjutanten och expeditionsunderofficeren. 1942 återupplivades kommendantskapet.

Numera innehas befattningen som överkommendant av chefen för Högkvarteret och som kommendant av chefen för Livgardet (se organisationen ovan). Chefen för Kommendantstaben benämndes fram till 1960 "adjutant" (inledningsvis 1810 till cirka 1820 ”överadjutant och placemajor”) och ingår numera i Livgardet.