60 hemvärnsbataljoner med totalt cirka 30 000 hemvärnssoldater är spridda över landet.
Förbanden är organiserade i plutoner, kompanier och bataljoner. En bataljon består av minst 325 soldater och ett kompani av minst 100. Hemvärnsplutonen med cirka 40 soldater är den största stridsenheten. Omkring 5 000 av hemvärnets soldater ingår i så kallade insatskompanier. Dessa enheter löser svårare uppgifter, har egna fordon och längre utbildning varje år. De rörliga förbanden i södra Sverige använder terrängbilar. De i Norrland använder bandvagnar.
Längs kuster och i skärgårdar finns hemvärn med marina uppgifter organiserade. De har egna stridsbåtar för att kunna transportera sig till anläggningar och svåråtkomliga områden. De senast uppsatta förbanden är hemvärnsunderrättelsekompanier. De har till uppgift att spana och ytövervaka för information om var fienden finns och vad han gör. I dessa nya förband ingår exempelvis civila flygplan.´
Hemvärnssoldaterna rekryteras lokalt. Huvuddelen som är stridande soldater ska ha gjort minst 85 dagars militär grundutbildning. I dag har de flesta gjort mycket mer än så. En fjärdedel av hemvärnssoldaterna är specialister. De ska med sina fackkunskaper och förmågor se till att hemvärnsförbanden kan klara av sina uppdrag.
De åtta frivilliga försvarsorganisationer som har avtal med Försvarsmakten om att rekrytera och utbilda personal är: Frivilliga Flygkåren (FFK), Frivilliga Motorcykelkåren (FMCK), Frivilliga Radioorganisationen (FRO), Sjövärnskårernas Riksförbund (SVK RF), Svenska Brukshundklubben (SBK), Svenska Lottakåren (SLK), Svenska Röda Korset (SRK) och Sveriges Bilkårers Riksförbund (Bilkåren). Dessa utbildar för hemvärnets behov bilförare, stabspersonal, motorcykelordonnanser, sjukvårdare, hundekipage, kockar, båtbesättningar, flygförare med mera.
Till hemvärnsunderrättelsekompanierna bidrar även Flygvapenfrivilligas Riksförbund (FVRF) med personal. Försvarets Personaltjänstförbund (FPF) rekryterar och utbildar bataljonspastorer.
Cirka 15 procent av hemvärnets personal är kvinnor. De flesta är lottor eller bilkårister, men många har också genomfört värnpliktsutbildning.
Personalen i hemvärnet har bästa tänkbara utrustning och vapen. Till den personliga utrustningen hör uniform 90 med kamouflagemönster och automatkarbin 4 B med rödpunktsikte och patronlägeslås. Efterhand införs det nya bärsystemet med bärsäck, stridsväst med mera. Övriga vapen som används är granatgevär, kulspruta och pansarskott. Dessutom kommer prickskyttegevär att finnas i insatskompanierna. Huvuddelen av avtalspersonalen har Ak 4 B. Övriga har pistol.
Det är fortfarande ett ideellt och frivilligt åtagande att gå med i Hemvärnet. Som menig måste du göra minst 4 dygn på ett helt år för att uppfylla avtalet. Chefer gör beroende på befattning upp till 13 dygn årligen. Den som inte blir placerad i ett annat insatsförband eller inte går till utlandsstyrkan är välkommen till hemvärnet. Den som har ett annat engagemang i försvaret kan ändå vara med som så kallad extra hemvärnssoldat.