– De första anställningskontrakten skrivs nu till sommaren, berättar Helena Bani-Shoraka. Hon är huvudlärare i dari, som är en variant av persiskan och som talas i Afghanistan.

Undervisningen vid tolkskolan skiljer sig från den vid högskolor och universitet. Studierna är mer intensiva, bland annat för att syftet är att militärtolkarna ska kunna fungera i svenska insatser utomlands.
– Tack vare att vi har så många lärarledda lektioner hos oss kan vi även fokusera på det talade språket, säger Helena Bani-Shoraka. Vårt utbildningsmaterial är speciellt utvecklat för att eleverna ska lära sig att tala språket aktivt.

Varje vecka lär eleverna sig 200-250 nya glosor. Och de ska inte bara kunna översätta ordet, de ska kunna använda orden aktivt och förstå olika nyanser i språket. Det är viktigt att kunna hantera både tal- och skriftspråk i dari, eftersom de skiljer sig åt. För att hålla en hög nivå under hela utbildningen testas elevernas kunskaper med ett prov varje fredag.

Unikt i Skandinavien

En annan sak som skiljer tolkskolans undervisning är att eleverna parallellt med att lära sig ett nytt språk drillas i tolknings- och översättningsteknik. Det är unikt i Skandinavien.

Redan första veckan börjar eleverna öva tolkteknik i språklabbet. Där sitter de i var sitt bås och lyssnar på ett språk, exempelvis dari och/eller svenska i hörlurarna. Det tal de hör i lurarna ska direkt översättas till det andra språket. En bit in på den första terminen kommer figuranter som har dari som modersmål och är med regelbundet vid muntliga övningar. Även då använder man specialskrivna scenarier som bygger på undervisningen, det kan handla om vägbeskrivningar, geografiska förhållanden eller olika sjukdomssymptom.

Kulturell förståelse viktigt

Kulturell förståelse för miljön där språket används är också viktigt.
– Det räcker inte med att kunna översätta från svenska till dari, förklarar Helena Bani-Shoraka. Man måste utveckla fingertoppskänsla för nyanser och för hur man uttrycker sig i olika sammanhang. Ett exempel är att i ett annat land kanske man inte kan fråga en man om hur hans fru mår hur som helst. Vi försöker lära ut neutrala och kulturellt vedertagna sätt att ställa frågor.

Militärtolken ska kunna fungera i en mängd olika sammanhang. Ena dagen åker man med sjukvårdsteamet, nästa kanske man tolkar i en by där man möter folk som aldrig gått i skolan och den tredje på ett möte med polischefer eller provinsguvernören.

Det är tre år sedan man började undervisa i dari vid tolkskolan. Anledningen är att Försvarsmakten behöver tolkar som kan tjänstgöra vid den svenska insatsen i Afghanistan. Eftersom behovet var omedelbart har utbildningen fått arbetas fram allt eftersom.
– Man har så att säga lagt rälsen medan tåget går, förklarar Helena. De lärare som varit med ända från starten har gjort ett väldigt bra jobb. Men vi håller fortfarande på att utveckla och finslipa utbildningsmaterialet.

Samarbete med Uppsala universitet

Tolkskolan har ett mycket nära samarbete med Uppsala universitet, man använder delvis samma upplägg i undervisningen. När de kommer till skolan skrivs eleverna även in vid universitetet för att få tillgodoräkna sig sin språkutbildning. De deltar också i en del undervisning på universitetet. Och lärare från universitetet kommer till tolkskolan för att föreläsa. Helena Bani-Shoraka är själv tjänstledig från universitetet för att vara med och arbeta med tolkskolans utbildning i dari.

Utbildningen förändras

Efter drygt ett år är man färdig med tolkskolans utbildning. Då finns möjlighet att tjänstgöra vid någon av de svenska militära insatserna utomlands. Och från och med i sommar får eleverna skriva kontrakt med Försvarsmakten om två års anställning efter sin utbildning. Den inneliggande kullen av frivilliga tolkelever är den första som kommer att anställas på det nya kontraktet, då som soldater.

Från och med hösten 2012, då den terminer långa utbildningen börjar, anställs de som reservofficerare. Ett av de två åren är tänkt att man jobbar som militärtolk i en insats utomlands och det andra året studerar man på universitetet. Studierna bedrivs på lite mer än helfart och efter de totalt fyra åren har eleven då en kandidatexamen, eftersom utlandstjänsten räknas som språkpraktik.