
I övningen hjälper språkfiguranter till för att övningen ska bli så realistisk som möjligt. De har dari, arabiska eller ryska som modersmål.
Foto: Ulrika Kagg/Försvarsmakten

Saga Leissner har läst dari, ett språk som är mycket likt persiska, och funderar på att söka utlandstjänst efter muck.
Foto: Ulrika Kagg/Försvarsmakten

Erik Rundgren har läst ryska och ska jobba på ambassaden i Moskva efter muck.
Foto: Ulrika Kagg/Försvarsmakten
Vid den vakt som byggts upp på Marma övningsfält hörs upprörda toner på ryska. Några figuranter som spelar bybor i motståndsrörelsen i övningen har gripit en misstänkt person. De pratar nu med vakter i övningens fredsbevarande styrka. Och hela samtalet sker via tolk.
Tolkskolan har slutövning och nu ska militärtolkarnas kunskaper testas. Allt de lärt sig sedan de ryckte in i somras ska prövas under realistiska förhållanden. Scenariot i övningen liknar den situation man träffar på vid utlandstjänst. Det finns en internationell, fredsbevarande styrka. Det finns flera olika grupperingar som pratar olika språk i lokalbefolkningen. Den internationella styrkan samverkar med övningens byäldste och ledare.
Mer än språkkunskaper
Militärtolkarnas uppgift är att hjälpa sitt förband att kommunicera med lokalbefolkningen och olika myndighetsrepresentanter i ett insatsområde. Ibland är de med som tolk åt militära chefer och ibland genomför de egna samtal och förhör. De kan intervjua en person i lokalbefolkningen som förbandet vill anställa. Eller förhöra en person som misstänks ha viktig information.
För militärtolkarna kan inte bara språk. De är även utbildade till samtals- och förhörsledare. De går fyra kurser om totalt tio veckor i det som kallas ”human intelligence”, där de bland annat lär sig samtalsteknik och att tyda kroppsspråk. På den sista kursen utbildas de till förhörsledare och lär sig alla aspekter av förhör – från själva utfrågningen till att skriftligen skriva ner den information man får fram.
Högt tempo i utbildningen
Utbildningen vid Försvarsmaktens tolkskola, som ingår i Försvarsmaktens Underrättelse- och Säkerhetscentrum är känd för att vara tuff. De som klarar antagningskraven får lägga allt vad fritid heter åt sidan under den drygt ett år långa utbildningen. I gengäld får de lära sig ett helt nytt språk i stort sett flytande och de får många vänner för livet.
Den första delen av utbildningen består av grundläggande soldatutbildning. Sen börjar de intensiva språkstudierna, med både grammatik och 250 nya glosor varje vecka. Parallellt fortsätter den militära utbildningen.
– Det höga tempot gör att man hela tiden måste hålla motivationen på topp. I höstas hade vi prov varje fredag, sen hård träning. Och efter det var det dags att börja plugga för att klara nästa veckas lektioner och prov, berättar Saga. Den enda ledighet man hade var den stund man duschade efter fredagsträningen.
Trots att det varit jobbigt ser hon nöjd ut där hon sitter och berättar om sitt år. Hennes kollega Erik Rundgren nickar instämmande. Han har lärt sig ryska och ser fram emot sommarens resa till Odessa i Ukraina. Under tre veckor kommer tolkarna som läst ryska att bo i ukrainska familjer och läsa på universitetet i Odessa. På helgerna blir det utflykter och studiebesök med kulturell inriktning.
I början av september är det dags för muck. Saga funderar på att söka utlandstjänst då. Erik har redan klart med ett års jobb som ambassadvaktman i Moskva.