Det är slutsatsen i Försvarsmaktens analys som lämnas till regeringen i dag. I arbetet för att ta fram alternativ har olika konfigurationer – modeller – av Gripen testats i breda simuleringar och operativa spel – både mot kända och bedömda framtida hotbilder.
Förmågelyftet av stridsflygsystemet bör inledas 2020 och beräknas ta tio år. En förutsättning för att klara finansieringen är att det görs tillsammans med minst ett strategiskt samarbetsland.
– Snart inleds diskussioner om kostnader. Därför vore det fel att redan nu öppet berätta hur mycket vi planerat att det ska kosta, säger ÖB Sverker Göranson.
Den uppgraderade JAS 39 Gripen ska ha ett större skrov och kraftigare motor. Detta för att medge fler vapen och mer bränsle vilket i sin tur leder till högre effekt och uthållighet. I analysen föreslås också en mer kvalificerad radar och förbättrade varnings- och motmedelssystem.
Uppgraderingen av JAS Gripen är nödvändig för att stridsflygsystemet skall vara operativt relevant och vårt luftförsvar på lång sikt kunna hävda sig relativt omvärlden.
Under 2011 och hittills i år har ett mycket omfattande planeringsarbete genomförts, bland annat kopplat till förmågelyftet och försvarsstrukturutredningen. Med resultatet av dessa analyser på bordet inleds nu arbetet med att ta fram Försvarsmaktens långsiktiga ekonomiska behov. Ett underlag som Försvarsmakten avser att redovisa senast den 2 maj.
I ett separat underlag till regeringen redovisas vilka delar av logistiken som – enligt försvarsstrukturutredningens förslag – ska lämnas över till Försvarets materielverk (FMV). De verksamheter som berörs är i huvudsak inköp, administrativt stöd, försörjnings- och verkstadstjänst. Totalt berörs cirka 1500 medarbetare i Försvarsmakten. Syftet med överföringen är att spara pengar som kan användas i den operativa verksamheten.
Det förslag som lämnas är ett gemensamt förslag från Försvarsmakten och Försvarets materielverk. I Försvarsmaktens underlag framgår att det i denna stora förändring liksom andra, råder påtagliga osäkerheter om när besparingar faller ut och hur stora de slutligen blir.
Nu påbörjas den förändring av Försvarsmakten som kallas omstrukturering. Enkelt uttryckt innebär det att alla anställda lämnar sin befattning och deras kompetens ska prövas mot insatsförsvaret. De flesta anställda kommer att ha kvar sitt jobb på orten, men finns det överskott på kompetens på en ort kan det medföra ny placering på en annan plats i Sverige.
Ekonomiskt är Försvarsmakten i balans till och med 2015, förutsatt att anslagssparandet får utnyttjas och att besparingarna knutna till Försvarsstrukturutredningen realiseras. I perioder då antalet insatta soldater och sjömän minskar behöver pengar överföras från anslaget för insatser till förbandsanslaget för att möjliggöra nödvändig övningsverksamhet. Planeringen bygger därför också på att 300 miljoner kronor förs från anslaget för utlandsinsatser till anslaget för förbandsverksamhet åren 2014 och 2015.
Försvarsmakten föreslår också att SWEDEC upphör som egen organisationsenhet 2013 och istället integreras med Ing 2. Utöver detta föreslås inga förändringar i grundorganisationen.