Nyfikna människor radade upp sig på kajen och fick svar på sina frågor. Någon var förvånad över att mer än hälften av eleverna på Gladan var flickor och andra delade glatt med sig om sina egna upplevelser ombord tidigare år. Den somriga sill-lunchen de värnpliktiga kockarna serverade lite senare kompenserade för det inte lika somriga vädret. Under eftermiddagens och kvällens permission överraskade Varberg oss positivt med pittoreska smågator, en helt otrolig strandpromenad ett stämningsfullt midsommarfirande. Gladans elever, iklädda sina permissionsuniformer, var inte sena att bjuda upp till ”Små grodorna” och ”Vi äro Musikanter” kring midsommarstången. Slumpen gjorde att vi hamnade på en jättetrevlig restaurang där vi träffade både befälen och kockarna. Vid midnatt var alla i gott och säkert förvar ombord. Tro oss eller ej, men vi har fått det bevisat för oss att äventyren inte behöver sluta med sjösjuka; iland tar nämligen landsjukan vid! Därför sov vi gott i våra bingar, vaggandes av våra vänner vågorna.

Sekondens inlägg:
Efter att ha skrivit midsommaraftonens resebrev så orkade eleverna inte skriva mer….!
På midsommardagen så väcktes alla 0730. Efter de vanliga morgonbestyren så fick alla elever permission samtidigt,  vilket var på begäran. Kl 1400 var alla tillbaka och då började arbetet med att förbereda Gladan för att kunna sätta segel efter losskastning.
Varberg var en mycket trevlig stad med de små avstånden. Gatsten i hela stan och låga hus gjorde att man trivdes direkt. Som någon sa ”Hit skulle jag kunna flytta!”. Vi blev vänligen mottagna av staden.
Kl 1815 kastade vi loss och 1930 var vi under segel på väg nordvart i en svag vind. Under natten seglade vi och kryssade oss nordvart. Alla njöt av att komma iväg.
Man kunde väl se att eleverna hade lärt sig en del under första veckan. Vändningarna gick mycket lättare och säkrar. Det var till stor glädje för oss befäl ombord.

Resebrev 21 juni  söndag

Sekondens fortsatta inlägg:
När väl dagsljuset kom vid fyratiden så var det inte mycket vind eller sjö. Under fm satte vi krysstället. Det var första gången som toppgastarna fick göra sitt jobb. Det gick mycket bra och pedagogiskt på grund av den svaga vinden.
Alla njöt och framåt lunch så dog vinden ut nästan helt.
På em fortsatte segelexercisen under vår förflyttning nordvart med målet att komma till Smögen under kvällen.
Vid lunch så ringde räddningshelikoptern på västkusten och ville göra en vinschning på Gladan.
Kl 1915 kom de och ner kom en ”ytbärgare” och en bår. Kort information gavs av ”ytbärgaren” och så for de iväg när alla vara klara.
Kl 2100 var vi utanför Smögen och ankrade.
Det tog inte lång stund efter en dusch för alla elever att komma i bingen. Varmt, bleke och blå himmel gjorde att alla njöt.
Eleverna har skött sig utmärkt idag och det är många som vill komma tillbaka och segla mer. Och de är naturligtvis välkomna om det finns plats.
Vårt mål är att eleverna skall trivas inom sjöfarten och söka sig hit när de är klara med skolan.

Resebrev 22 juni

Igår förmiddags tog vi vara på det stilla och soliga vädret genom att åka små turer med skeppsbåtarna mellan Västkustens karga skär. Vi elever fick prova på att hantera både ribbåtens utombordare och träskeppsbåten. Min grupps vända med träskeppsbåten blev dock mer av en roddtur – vi fick soppatorsk! Gladans besättning fick sig ett gott skratt. På eftermiddagen fick vi mer seglingsexercis med toppseglen satta och på kvällen fick vi permission i den trevliga staden Lysekil.
Vita segel mot en klarblå himmel är en av de vackraste synerna jag vet. Det konstaterade jag alldeles nyss, då jag och de andra i den ”fria vakten” (den hälft av eleverna som är lediga) låg på däck och njöt av eftermiddagssolen. Imorse lämnade vi Lysekil och räknar med att ankra utanför Marsstrand ikväll runt middagstid.

Cassandra F

 Sekondens inlägg:

Igår genomförde vi en övning i ”Manöverbord” under segel. Då måste man ”dreja bi”, vilket betyder att man med fel segelföring vänder undan vind och styr tillbaka mot den ”överbordgångne”. Detta markerar vi med att kasta i en frälsarkrans. Efter en stund (cirka 30 min) när Gladan sakta glidit tillbaka mot bojen kunde vi plocka upp  den med  båtshake från Gladan.

En mycket bra förevisningsövning för eleverna. Naturligtvis hade det gått mycket snabbare att plocka upp frälsarkransen med Ribb-båten, som cirkulerade runt oss hela tiden och tog kort.

Eleverna mår idag bra men är trötta och alla har nu kommit över hemlängtan. Nu är det mindre än 2 dagar kvar.

/Lars Saager