
Frälsarkranspost är viktig i dåligt väder.
Foto: HMS Gladan

Livbåten får vatten över sig.
Foto: HMS Gladan
På lördagen hade styrbords divisionerna vakt så då blev det ingen utflykt för mig. Söndagen gick ut på att bunkra upp sitt privata matförråd och att leta upp en affär som sålde frimärken, vilket inte va så lätt för lokalbefolkiningen är snällt sagt värdelösa på engelska. Nu (1 mars)är vi på väg mot Medelhavet och resan beräknas ta fyra dygn att åka dit ner och sedan tillbaka till Cadiz för ännu en helg. Det var nog allt för idag.
/323 Pär-Anders Olsson
1 mars
Imorse kastade vi loss från Cadiz och lämnade av Kalle och tog emot den nya andreofficeren. Vi har haft några diskussioner om losskastningen p.g.a. vädret som kommer under veckan. Tillslut enades nästan alla och Kaptenen bestämde att vi ska segla in i Medelhavet. I stort sett alla längtar till vi får hissa alla segel, men än så länge använder vi bara fyra. Under dagen har vi fått göra klart elevtamparna. De består av splitsningar, valknop, taglingar och en fallrepsknop. Några har hunnit bli sjösjuka, men vi har peppat dem att både äta och jobba mer. Alla blev väldigt glada när vi fick se sex delfiner hoppa runt båten i fem minuter. Stämningen är positiv nu när vi går i 2,3 knop i 6,7 m/s. Nu ska jag gå ut och se på solnedgången och räkna ut våran Horisontalazimut. Det betyder att man räknar ut deviationen på den kursen man färdas. Ha det så bra.
PS Grattis på födelsedagen Daniel Eriksson! Som svar på din hälsning så längtar vi inte hem än, så vi syns först den 12 mars. Ha en fin kväll. DS
101 Ewelina von Mentzer
Sekondens tillägg:
De vind och nederbördsprognoser vi har tillgång till säger att det gynnsammaste området för att bedriva den utbildningen vi önskar de närmaste dygnen är i medelhavets södra del norr om Marocko sett till vår tidslinjal. Vi har under eftermiddagen trots sol och svag vind idag revat våra gaffelsegel som en utbildning för hela besättningen då det är många moment som sker när man revar med satta segel till sjöss. Nu är fartyget ånyo redo att möta eventuella vindökningar samt förväntade vindvridningar. Vi hoppas att resan genom ”Strait of Gibraltar” ger våra elever minnen och kunskaper för livet. Vi hoppas sikten blir god så att vi kan se den Afrikanska kontinenten samtidigt som den Europeiska, Gibraltarklippan såväl som de vågfenomen som kan uppstå.
Cadiz
3mars
Nu är vi tillbaks i Cadiz igen. Vi fick återvända pågrunda av att vår resa in i Medelhavet hindrades av en östanvind, villket resulterae i en vind pil som gjorde att vi inte kunde ta oss segla in vid Gibraltersundet. Även att vår Stagfockebom hade knäckts påverkade det beslutet.
Under natten hade det börjat blåsa upp mer och mer, det gungade.
Klockan 04:00 gick jag på mitt pass, då hade ovädret börjat på riktigt. Det lutade även där efter, det var lite häftigt. Senare tog jag över posten som rorsman då vi nyss hade genomfört en kraftig vändning och skulle precis göra en till. Vi blev rejält överskölda då och då.
Det var inte lätt att äta frukost på grund av lutningen, när jag kom ner till trossbotten hade backlagskärl och tallrikar åkt under bingarna och folk låg på durken för att försöka ta fram dem, det var en rolig syn tyckte jag.
Resan tillbaks till Cazdiz fortsatte och vi började närma oss målet.
När vi var nära hamnen började vi reva segel, men det var ingen dans på rosor. Det blåste och gungade rejält.
Vi tog bogsering inne i hamnen, det gick väl sådär med kommunikationen så vi fick göra om tilläggningen ett antal gånger för bogserbåten drog ut oss från kajen .
Det var en jobbig natt och morgon, men vi red ut ovädret och kom fram med ryggsäcken full av erfarenheter och man kan väl sammanfatta det hela med några kloka ord:
-Det var blött.
Filip André
Sekondens kommentar: Återigen har eleverna och vi själva prövats i riktigt hårda vindar. Den här gången var eleverna mer sjövana och gjorde stundtals heroiska insatser bland annat till rors när det lutade väldigt mycket och det är svårt att hålla balansen och inte tappa taget om ratten. Arbeten med att hålla reda på alla våra tampar är också ett styvt jobb när sjön sköljer över så man ibland får jobba under vatten en liten stund. Vi tror eleverna och hela besättningen verkligen har lärt oss mycket om hård vind och höga vågor, inte alltid kul att varar ut i men som ger de nödvändiga erfarenheterna för att utvecklas till sjöman. Alltså än en gång, var stolta över våra elever, det har dem gjort sig förtjänta av. Nu ligger vi i Cadiz och fortsätter utbildningen och skall åka på ett studiebesök och lite annat smått och gått.