Händelser och hot inom CBRN-området antas även vara mer troliga idag. Oförutsedda terroristdåd och kriminella handlingar samt olyckor i vardagen är exempel på områden där den svenska CBRN-beredskapen måste öka - såväl nationellt som internationellt.

Förr var CBRN inom Försvarsmakten liktydigt med "ABC, skyddsmask och klorkalk". Idag utgörs dock CBRN-skyddet mer av tekniska lösningar som till exempel varningssystem och beslutstödssystem. För att kunna möta dagens och morgondagens hot, krävs en helhetssyn som förutsätter samverkan mellan olika funktioner här hemma och utomlands. Fördelarna blir att vi kan minimera effekterna av hot och händelser, samtidigt som vi kan fortsätta lösa våra uppgifter.

Principen för CBRN-skyddet kan liknas vid en pyramid indelad i tre nivåer som tillsammans utgör en helhet. I botten finns ett bra grundskydd för individen. Därefter kommer det förbandsspecifika skyddet som är skräddarsytt för det aktuella förbandets uppgifter och behov. I toppen på pyramiden har vi de operativa tilläggsresurserna, till exempel hela eller delar av CBRN-förband. Dessa kan nyttjas för att ytterligare stärka insatsförbandens förmåga att hantera CBRN-hot och händelser.

Målsättningen är att förbanden skall ha ett CBRN-skydd som är anpassat till uppgift och hotbild. Därför genomförs först en rekognosering av det aktuella området. I insatsområdet har sedan förbandet ett kontinuerligt CBRN-skydd, till exempel i form av olika övervaknings- och detekteringsinstrument. Därutöver kan de operativa tilläggsresurserna stödja med specifika uppgifter som kartläggning, provtagning, analys och sanering.

CBRN-skydd - en insats med precision

Ett svenskt förband ska sändas till ett konfliktområde. Indikationer finns att en grupp är beredd att använda enklare typer av CBRN-vapen för att skapa skräck. Målet är att kontrollera befolkningen och driva de fredsbevarande trupperna ur landet. Före insatsen genomförs en rekognosering för att ta reda på vilka riskobjekt som finns i området, till exempel kemiska industrier eller allmän miljöförstöring. Informationen läggs samman med underrättelser om militära hot och utmynnar slutligen i en hot- och riskbedömning. Denna ligger sedan till grund för eventuell komplettering av förbandets CBRN-skydd. Samtidigt fattas beslut om vilken typ av extraresurser som kan behövas, till exempel hela eller delar av CBRN-förband.

Under insatsen i konfliktområdet

Siffrorna hänvisar till teckningen ovan.

Flygplatsen (1): CBRN-informationen baseras på ett nätverk av sensorer som kontinuerligt ger ledningen möjlighet att tidigt upptäcka eventuella hot och därmed snabbt kunna skapa en bild över läget. Operativa tilläggsresurser kan tillföras om hotbilden förändras.

Hamnen (2): En viktig uppgift är att bevaka sjötrafiken. Varje fartyg på väg in bordas av en styrka som bland annat kan detektera och ta prover. CBRN-hotet beaktas särskilt. Hamnområdet bevakas med ett detekteringssystem som är effektivt på avstånd.

Checkpoint (3): Kartläggningen har visat att farliga kemikalier lagras i ett industriområde. En sensornod med detekteringsutrustning ställs vid fabriken.

Alarm (4): Ett stridfordons N-sensor larmar om hög strålning. Larmet går till ledningen som skickar ut en indikeringsgrupp för att kartlägga området.

Sjukhuset (5): Larmet från stridsfordonet och den utsända gruppens information sammanställs med annan information. Spåren leder till ett övergivet sjukhus som konstateras vara kontaminerat av radioaktiva preparat. Området säkras och spärras av i väntan på eventuellt återställande.

Stadsmiljön (6): I bebyggelse kan CBRN-hotet växla från kvarter till kvarter. För att få tidig förvarning används obemannade flygfarkoster, stridsfordon och soldater med integrerade sensorer. Informationen skickas direkt via nätverk till ledningen. Efter insatsen dokumenteras allt av intresse ur CBRN-synpunkt och denna information sparas sedan för framtida behov.