Det Gyllenhielmska slottet

På 1620-talet kom riksamiralen Karl Karlsson Gyllenhielm i besittning av det område mellan Solna kyrka och Mälarviken där alltsedan förhistorisk tid de tre byarna Bolstomta, Ösby och Lundby legat. Först bosatte han sig på Bolstomta, ätten Ribbings gamla sätesgård och byggde om den. Gården låg vid nuvarande Tomteboda.

När han på 1630-talet fått säterirättigheter för sin nya egendom, som han kallade Karlberg, började ett nytt ståtligt slott uppföras. Anläggningen planerades med en stor huvudbyggnad och anslutande låga flyglar kring en öppen gård. På den naturliga höjden intill vattnet reste sig snart en tre våningar hög byggnad med trapptorn mot sjösidan.

Vid 1640-talets slut stod huvudbyggnaden och västra flygeln färdiga. De tegelmurade väggarna var putsade och avfärgade i vitt med portal och praktgavlar av sandsten. Fönsteromfattningarna hade arkitekturmåleri i grått. Ankarslutarna med sina upprullade flikar förstärkte den yttre dekoren. Taken var täckta med rött tegel och fönstren var grönmålade.

Efter riksamiralens död 1650 stod Karlberg obebott. Slottet uthyrdes tidvis, inte minst till fester. År 1651 höll Magnus Gabriel de la Gardie en lysande bankett och 1654 firades här Karl X Gustafs förmälning med Hedvig Eleonora av Holstein.

De la Gardies slott och parkanläggning

När rikskanslern Magnus Gabriel De la Gardie 1669 förvärvade Karlberg, stod han på höjden av sin politiska makt och hans representationsbehov var stora. Under ledning av arkitekten Jean de la Vallée igångsattes 1670 en stor om  och tillbyggnad, som skulle göra Karlberg till en av landets mest praktfulla slottsanläggningar.

Huvudbyggnadens ytterväggar och rumsindelning behölls, men det stora trapptornet mot sjön revs och huvudtrappan drogs in i byggnaden. Även den västra flygeln bevarades och kompletterades med en nybyggd östflygel och korta vinkelställda flyglar i norr. Gården blev nu ett nästan slutet rum. På sjösidan byggdes nya, två våninga ännu bevarade raritetssalen (modellkammaren) fick en rumshög boasering. Första våningen förblev bostad med grevens svit i östra delen och furstinnan Maria Eufrosynes bostadsrum i väster. Västra flygeln innehöll rum för husets döttrar och en del av betjäningen. I den nybyggda nordöstra flygeln inrättades en kyrka.

Kring slottet anlades en storartad terrasserad trädgård med dammar, fontäner och skulpturer, samt byggnader av skilda slag. Åt sjösidan låg en öppen plats, i öster och väster flankerad av lägre flyglar och ett balustradinhägnat mittparti. Den östra sjöflygeln inrymde en förnämt inredd bastu och bostadssviter för greveparet. I den västra fanns bl.a. lokaler för tjänstefolket. I slottets mittaxel planerades en sjögård med svängarmar och vindbro för att släppa in båtarna och på bryggan ett par små kupoltäckta paviljonger. Öster om slottet låg en terassgård med blomsterkvarter och fontäner. Närmast slottet växte valnötsträd vinrankor och aprikoser. Längst österut låg en långsmal loggiabyggnad och söder därom en stallbyggnad. Där parkeringsplatsen nu finns, låg en stor rektangulär damm omgiven av dubbla rader lindträd och ett orangeri vid norra kortsidan. Mitt i dammen stod en Neptunusskulptur med vattensprutande sjöhästar. På slottets norra och västra sidor fanns också regelbundet anlagda trädgårdar. I nordväst låg djurparken med lusthuset Dianeberg.

Kungligt lustslott

Sedan De la Gardie efter reduktionen tvingats lämna Karlberg 1684, tillhörde det en kort tid riksmarskalken Johan Gabriel Stenbock. År 1688 kom slottet i kunglig ägo. Bostadsvåningen i huvudbyggnadens västra del övertogs av den unge kronprins Karl (XII). Det nuvarande chefsrummet var hans studiekammare. I våningen under bodde hans lärare och i den nordvästra flygeln hans syster Hedvig Sofia.

Efter Stockholms slotts brand 1697 flyttade hela hovet ut till Karlberg. Slottet förändrades inte mycket. Rummen blev upprustade på ett tidsenligt sätt, dock utan större prakt. Det yttre bibehölls någorlunda i stånd.

Under 1700-talets förra del underhölls byggnader och park.
Vissa förändringar skedde. Mittornet på slottets tak togs bort och 1728 revs spåntaket och ersattes med järnplåt. Året därpå uppsattes det smidda räcket på taket. Järngrindarna mellan flyglarna på trädgårdssidan tillkom också

I mitten av 1730-talet byggdes öster och sydost om stora dammen efter Carl Hårlemans ritningar ett nytt stall och ett vagnshus. Byggnaderna är idag ombyggda och har andra funktioner. En ny trädgårdsmästarbostad byggdes också 1742 norr om orangeriet. Orangeriet revs på 1860-talet, men trädgårdsmästarbostaden stod kvar in på 1900-talet.

År 1754 var det nya kungliga slottet i Stockholm färdigt och kungafamiljens vistelser på Karlberg blev allt färre.

De planer för slottets ombyggnad, som upprättades 1766 inför kronprins Gustafs förmälning med Sophia Magdalena av Danmark kom aldrig till utförande. Under de allra sista åren före Krigsakademiens tid lät Gustaf III emellertid i parken uppföra det så kallade Dianatemplet, efter ritningar av C C Gjörwell, samma arkitekt som skulle komma att svara för slottsanläggningens omdaning till krigsakademi.

Kunglig Krigsakademi

Den Kungliga Krigsakademien skapades 1792 för att ge hela officerskåren en gemensam militärvetenskaplig utbildning.

Redan året därpå började de nya stora flyglarna och de så kallade valvflyglarna uppföras. De senare låg ursprungligen vid strandkanten och den stora borggården slöts helt av portförsedda murar. Den enda vägen in på gården gick genom valven. Körvägen vid stranden tillkom först 1883 genom utfyllnader i sjön.

Den stora Östra flygeln inrymde logement för kadetter och bostäder för kompaniofficerare samt sjukstuga. I stora västra flygeln fanns matsalar i bottenvåningen och i ovanvåningarna bostad för skolchef och för lärare. Östra valvflygeln innehöll stall, fähus, vagnshus och vedbodar, smedja och bastu. I den västra valvflygeln fanns bageri, brygghus och kemiskt laboratorium. Hårlemans stall vid östra valvflygeln ombyggdes nu till kasern och det intilliggande vagnshuset till stall. Vid Karlbergssjön uppfördes den så kallade Fatburen.

Nybyggnaderna genomfördes snabbt. Tegel togs från upplag på ca 1 1/2 miljon tegel, som bränts till Haga slott. Som arbetsstyrka användes 200-300 soldater från olika regementen. Redan 1796 kunde hertig Karl besiktiga den nya skolan som till sitt yttre ännu är nästan oförändrad. De vita fasaderna, de svartmålade plåttaken och fönstrens ockragula snickerier återgår på 1790-talets uttryck.

År 1867 uppfördes ett gymnastikhus, som blev om  och tillbyggt 1908. Kadettmässen byggdes 1916, liksom officersbostaden, den så kallade parkvillan. På 1960-talet byggdes militärrestaurang och elevhotell Rukebo, på 1980-talet samlingssal, sjukvårdshögskola (flyttad till Göteborg) och elevhotell Nydal (nu lärarrum).

Slottsparken

Den lummiga parken norr om slottet vittnar om många epoker. De breda huvudgångarna mot norr och öster är rester av De la Gardies franska barockpark, liksom också terrasserna väster om slottet.

En runsten från Ösby minner om bygdens förhistoriska anor. Längst i nordost bakom "Sångarkullen" kan vi dröja en stund vid Karl Xll:s hund Pompes grav och erinra oss Israel Holmströms dikt: "Pompe, Kungens trogne dräng…" (se externa länkar). 

Det klassiskt sköna Neptunustemplet, numera kallat Dianas tempel, för tanken till Gustaf  III och den engelska parkens introduktion i Sverige. Om Krigsakademiens första tid erinrar det 1815 uppsatta monumentet över Wilhelm von Döbeln, en f.d. karlbergselev, stupad i slaget vid Leipzig 1813.

Redan före järnvägens tid hade parken förlorat mycket av sin ursprungliga prakt. 1863 inkräktade järnvägen på området och steg för steg har parken därefter reducerats, senast då motorvägen under 1960-talet drogs ännu närmare slottet.